Niklas Nordström vände i dörren som industrisamordnare. Nu är det klart vem hans efterträdare blir: Jonas Lundström har utsetts av regeringen och lämnar därmed Region Västerbotten.

Deras hus riskerar att hamna endast 50 meter från vätgaspipelinen. "Vi ser gärna att ledningen dras så långt ifrån bebyggelse som möjligt", säger Luleåbon Youen Pericault.

Vilket pris riskerar Luleåborna att få betala för framtidens fjärrvärme? Efter att priset på fjärrvärme dragit iväg har regeringen tillsatt en utredning om ett förstärkt skydd för kunder.

Köldknäppen i vintras var den värsta prövningen för Luleås fjärrvärme på drygt 20 år. Användningen av olja ökade med 500 procent jämfört med normalt. Om sex år har kommunen som mål att ha en helt fossilfri uppvärmning – men det är en utopi.

Luleåborna är van vid säker leverans och billig fjärrvärme. Men hur blir det i framtiden? På villaområdet finns en oro för prisökning och tydliga tankar på hur man vill att fjärrvärmen ska produceras.

I stället för en stor källa ska Luleås fjärrvärme i framtiden komma från många olika industrier. Men vilka projekt blir verklighet? Hur ska de hinna i drift i tid? Och hur kan priset påverkas? Med bara sex år kvar till att SSAB:s masugn stänger är stora frågor olösta.

Peter Larsson har lämnat över sin slutrapport till regeringen. I den framkommer ett antal förslag som han tror kan underlätta bostadsbyggandet i Norrbotten. Mycket handlar om att minska risken för investeringar i byggandet av bostäder. Regeringen å sin sida utlovar fortsatt arbete med en strategi för Norra Sverige, vilket får kritik av Miljöpartiet.

Rapporten "Från brunt till grönt" redovisar inte motpartens argument och blir en form av klimatförnekelse. Det menar debattören Arne Müller.

"Hånskrattande åt klimatåtgärder riskerar att polarisera debatten och göra att många drar sig för att delta – tvärtemot vad vi behöver", skriver gästkrönikör Anna Krook-Riekkola, biträdande professor i Energiteknik vid LTU. Hon menar att det är viktigt att forskare orkar ta debatten.

Inom den gröna industrialiseringen i norra Sverige är efterfrågan av kompetensförsörjning hög, medan arbetslösheten är lägst i hela landet. Detta har skapat möjligheter för privatpersoner att sätta guldkant på tillvaron genom att hyra ut sina bostäder till gästarbetare och kandidater som lockats till Norrland.

Nya gruvor ger nästan alltid upphov till stora känslor och uranditon mer än de flesta andra. Men det vore oetiskt av oss att inte bryta det uran vi har om omständigheterna tillåter det.

"Det behövs ett fungerande samspel mellan företag och lokalsamhälle", skriver NSD:s politiska chefredaktör Olov Abrahamsson.

Hur mycket skulle du vara villig att betala i hyra för en nyproducerad trea på 70 kvadrat? Det kommunala bostadsbolaget Topbostäder har beräknat att de skulle behöva ta ut 24 000 kronor i månaden för att bygga den.

Om bara drygt två veckor flyttar de första arbetarna in i H2 Green Steels tillfälliga boenden. Nu kan vi visa hur entreprenörsbostäderna ser ut på insidan.

Polisen i norra Sverige gör en storsatsning för att bekämpa ekonomisk brottslighet som riskerar att följa i spåren av de stora industrisatsningarna. Med stöd från Europeiska socialfonden satsas 50 miljoner över tre år.

Mindre orter kan spela en nyckelroll för arbetskraftsförsörjningen vid samhällsomvandlingen och industriomställningen – just nu medverkar Kiruna, Gällivare, Överkalix och Jokkmokk i ett projekt för att kunna ta emot fler inflyttare. ”En överlevnadsfråga”, säger projektledaren Malin Kristoffersson, 48, från Gällivare.

H2 Green Steel skickar information med regler om uppförande till entreprenörer och tillfälliga arbetare. "Där ligger sexuella tjänster på första plats", säger Thomas Mohlén, säkerhetschef på H2 Green Steel.

Kvinnojouren i Boden är orolig för en ökning av prostitution och människohandel i spåren av den gröna omställningen. Och även polisen befarar en ökning av brott. "Vi måste definitivt vara på tårna", säger Mathias Strandberg, krimjouren i Luleå/Boden.