Det finns tre olika förslag på vätgasledningens dragning. Nordion energi förespråkar alternativ A mellan Letsi och Boden och alternativ C mellan Boden och Luleå.
Han, sambon Cristina Ramos och deras son Alvar tillhör de Luleåbor som slutit upp till samrådet om den vätgaspipeline som planeras att byggas mellan Letsi kraftstation och Hertsöfältet.
Förslaget är att ledningen efter Boden ska dras över Ängesbyn och Rutvik, via Bensbyn och Ormberget-Hertsölandets naturreservat till Hertsöfältet.
Youen Pericault och Cristina Ramos bor i Revelsudden och kan få ledningen så pass nära som 50 meter från deras hus.
Här ses de olika förslagen på dragning vid Revelsudden.
Däremellan passerar den Revelsudden, där familjen bor. Aktörerna har tre olika förslag på dragning. Ett innebär att ledningen grävs ned cirka 50 meter från deras hus.
– Det finns ju fler projekt i samma område. Bland annat ska en kraftledning dras. Om de ändå ska avverka skog ser vi gärna att gasledningen dras i samma gata, säger Youen Pericault.
Trots närheten är familjen inte överdrivet orolig.
– Efter byggperioden kommer vi inte påverkas speciellt mycket. Jag har läst på och tycker det ser ut som att de har ett bra detektionssystem. Man måste lita på att de som bygger kan sin sak, säger Youen Pericault.
Bensbybon Robert Ek lyfte en fråga om en modell för gemensam kompensation för de stadsnära byarna.
Robert Ek är privat markägare och medlem i Bensbyns samfällighetsförening. Han påpekar att det förutom vätgasledningen planeras ytterligare två stora projekt i samma område; nya kraftledningar och transportvägen Norrleden.
– Sammantaget kommer det få stor påverkan på jakt, rekreation och skogsbruk. Det finns ju enhetliga modeller för ersättning till privata markägare. Samma sak borde finnas för byarna men ingen verkar intresserad av att ta initiativ, säger han.
Bensbyborna anser att stadsnära byar som Rutvik, Björsbyn och Bensbyn flyger under radarn i diskussionen om ersättning.
– Hade det gällt byar i inlandet är min känsla att det funnits en kompensationsmodell på bordet redan, säger Samuel Ek, kusin till Robert och gruppledare för Kristdemokraterna i Luleå.
Tre projekt i samma område. Elisabeth Holmqvist vädrade sina farhågor för Ann-Louise Eriksson, Nordion energi.
Elisabeth Holmqvist, boende i Bodviken, söder om Bensbyn, har också noterat att stora projekt koncentreras till samma område.
– Hur blir det med utsikten? Kommer det bullra mycket? Hur synkar de projekten i planeringen och under byggperioden? Det är klart man är orolig, säger hon.
Emma Stohne bevakar sina föräldrars intressen för ett sommarställe i Forsnäs.
Mellan 100 och 200 meter från Emma Stohnes föräldrars sommarställe ska rören dras.
"Bättre vätgas i en pipeline än på vägarna", tycker Emma Stohne.
– Ledningen dras cirka 100–200 meter från deras hus. Vi är inte särskilt oroliga. Visst, explosionsrisken finns där men vätgasen behövs för att ställa om samhället och då ser jag hellre att den transporteras i rör i marken än på vägarna. Där är nog risken för allvarliga olyckor större, säger hon.
Björsbybon Mikael Norlander är inne på samma spår.
– Vätgasen är i grund och botten en bra sak och att det förläggs under jord är bra. Sedan vill jag veta mer om hur stora störningar det blir och vilka ersättningsnivåer det är tal om.
Björsbybon Mikael Norlund är i grunden positiv men vill veta mer om vilka störningar och ersättningsnivåer det kan bli tal om.
Intresset har varit stort för de samråd som nu hållits i Vuollerim, Harads och Luleå. I Vuollerim kom ett 80-tal, i Harads cirka 150 och i Luleå 150–200 personer.
Flera besökare efterlyste en samlad dragning med frågestund, men arrangörerna hade i stället laddat med broschyrer, kartor och ett 20-tal medarbetare på plats för att möta folk.
Samrådet i Luleå var det tredje och sista. Nu ska Nordion energi och deras partners Lantmännen och Fertiberia gå vidare med tillståndsansökan.
– Jag vill berömma engagemanget. Folk är pålästa. Vissa är väldigt positiva, andra ventilerar sin oro. Många har kommit med konkreta förslag på ändringar. Väldigt givande, säger Björn Santana Arvidsson, vice vd vid Nordion energi, en av aktörerna i projektet.
Vilka är de vanligaste frågorna?
– Man undrar vad som händer vid ett läckage, och vad man behöver göra om man bor i närheten.
Björn Santana Arvidsson påpekar att företaget har erfarenhet av en ledning för metangas i södra Sverige, uppbyggd med ett liknande system, som varit i drift i 40 år utan incidenter.
Björn Santana Arvidsson konstaterar att intresset och engagemanget varit stort.
Ni säger att det inte kan bli några explosioner utan yttre påverkan. Vad innebär det?
– Ledningen ska vara cirka 2,5 meter under jord i stort sett över hela sträckan så det som ligger närmast till hands är ju om det av misstag sker en avgrävning. Men ledningen är tydligt uppmärkt och försedd med säkerhetsavstånd. Den är avgränsad i sektioner vilket ökar säkerheten och det genomförs regelbundna inspektioner.
Vi ser nedgångar i råvarubranschen som bland annat påverkar Kaunis Iron. En svacka i bilindustrin kan påverka tillverkning av elbilsbatterier. Hur konjunkturkänslig är konstgödselbranschen?
– Inte speciellt konjunkturkänslig, skulle jag säga. Vi behöver bra skördar och äter ju ungefär lika mycket mat varje dag. Tittar man på Sverige så har vi ingen egen produktion av konstgödsel, vilket är en riskabel situation sett till omvärldsfaktorer, säger Björn Santana Arvidsson.
Ulla Nordström har en fastighet norr om Harads, men känner sig trygg med att den inte påverkas.