Följ diskussionen och delta i samtalen där många röster blir hörda.
Jag öppnar samebyns mailbox och det formligen rasar in förfrågningar, information och remisser av olika typer aktiviteter som planeras genomföras i vårt område från väst till öst.
Under 2022 uppgick elproduktionen från vindkraften i Sverige till hela 33 TWh (terawattimmar).
I slutet av förra året inleddes en våg av kritik mot de enorma nyindustriella projekten i Norrbotten och Västerbotten och kanske finns det skäl att inte enbart rusa fram i euforisk blindhet.
Det är beklämmande att se att Moderata ungdomsförbundet även i Norrbotten ansluter sig till den ”Stoppa Hybrit-kampanj” som bedrivs av olika kolonisationsaktörer från södra Sverige. Detta utan att bemöda sig om att ta reda på lättåtkomliga offentliga fakta.
Northvolt, Boliden, LKAB, H2 Green Steel och många fler. De nya industrierna och samhällsomställningen rycker fram på bred front. Kolla hur långt satsningarna kommit i vår klickbara grafik.
Sedan 1600-talet har naturresurserna i norra Sverige lockat, frammanat drömmar om rikedom, välstånd och makt. Riksrådet Axel Bonde skrev till rikskanslern Axel Oxenstierna om fyndet av silver på Nasafjäll år 1635 ett ofta citerat uttalande som präglade synen på den norra landsändan: ”Med Guds hjälp ska detta blifva de svenskas Västindien.”
I Sverige har vi själva valt att bygga ihop elnätet med alltfler europeiska länder, i huvudsak av kommersiella skäl men också av säkerhetsmässiga skäl för att kunna importera el när elproduktionen i Sverige hackar.
Kompetensbristen har varit ett problem i Norrbotten och Västerbotten i flera år. Och den gigantiska nyindustrialiseringen har förvandlat ett stort bekymmer till ett akut dito.
Självsäkra ekonomiprofessorer bör alltid tas med en stor nypa salt.
Kaunis Irons positiva dom den 1 december innebär fortsatt och utökad gruvdrift – i 35 år framåt. Det var en fin julklapp till Pajala. Det är ett tydligt exempel på vilken betydelse företagens risktagande och stora investeringar har för lokalsamhället.
Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, dömer ut Hybritprojektet. Han har uppenbarligen inte en susning om vad han pratar om, skriver frilansjournalisten Lars Pekka.
Även kulturlivet i norra Sverige behöver någon form av nationell samordnare.
Också den nya regeringen behöver en samordnare för att förstå behoven som uppstår med nyindustrialiseringen.
Vi får inte blunda för att kapitalismen, den gröna kapitalismen, är en stor del av lösningen på miljö- och klimatproblemen.
Samtidigt som ministrar och partiledare tävlar om att sola sig i glansen av den fossilfria plåten haltar den gröna omställningen i norr värre än hönan som Emil i Lönneberga ropade in på auktion.
Det räcker inte med att bara tala om ny kärnkraft.
"Det går inte att utreda bort intressemotsättningarna", skriver NSD:s politiska chefredaktör Olov Abrahamsson.
Kommer vi att klara alla kriterier för hållbarhet i vårt nya samhällsbygge? Även de sociala?
Med de stora investeringarna kommer också förväntningar på norrbottningarna själva. De bör nog huvudsakligen ignoreras helt.
Vi står inför mänsklighetens största utmaning. Klimatet måste räddas och det måste ske nu om vi människor inte ska förinta vårt enda hem. Industrierna är de stora bovarna som släpper ut mest koldioxid och kan de bli grönare har vi kommit en bra bit på vägen.
Ett redan stort arbetskraftsbehov inom såväl vår gemensamma välfärd som näringsliv, följs nu av frågan: Vem ska vilja bo här?
Vilka är företagen, var finns kompetensen och hur grön är industrin egentligen?
Vad forskas det på, hur sprids lärande och vilka innovationer gör utvecklingen möjlig?
Följ diskussionen och delta i samtalen där många röster blir hörda.
Samarbete, service och stadsplanering – hur ska kraven på snabb tillväxt mötas?
Möt människorna som flyttar hit, stannar, drabbas eller får nya möjligheter.
Peter Lindvall, Nyhetschef NSD