Kampen om elen. Industriomställningen i norra Sverige kräver stora mängder elkraft, och många aktörer visar intresse.
– Vi fortsätter att jobba på inom ramen för Luleåmodellen, och tittar även på potentialen med ökad flexibilitet hos företagen. Det är en viktig faktor framöver, säger Luleå energis vd Malin Larsson.
Luleåmodellen startade som ett projekt på Luleå energis initiativ med uppdraget att optimera elnätsutbyggnad. Men redan på första träffen kunde aktörerna konstatera att det låg grova överskattningar i effektbehov i bokningssystemet. Något som riskerade att stoppa upp industriomställningen i norra Sverige.
Det kommunala bolaget samlade elbolag, myndigheter och berörda industrier till rådslag, där man prestigelöst bröt i frågan.
Detta ledde till att Svenska kraftnät tog fram nya riktlinjer för eltilldelning, där projektets mognadsgrad och energianalys väger tungt (se faktaruta).
När Svenska kraftnät i januari tilldelade Vattenfall ytterligare 500 megawatt att fördela till kunder i Luleåregionen visade det sig att SSAB hamnat först i kön.
Båda händelserna var ett direkt resultat av Luleåmodellen.
– Det är svårt att säga exakt vad som gett vad, men om vi inte genomfört projektet hade Luleå inte fått någon eltilldelning på många år. Och inte heller stora projekt i andra delar av Sverige, säger Malin Larsson.
"Om vi inte genomfört projektet hade Luleå inte fått någon tilldelning på många år, och inte heller andra stora projekt i Sverige", säger Malin Larsson, vd för Luleå energi.
Malin Larsson poängterar att Luleå energi inte haft något speciellt företags behov för ögonen.
– Det är energisystemet som varit i fokus, inte enskilda industriföretag. När man jobbar med större noggrannhet ryms fler aktörer, vilket är en vinst för alla.
Men effekttillskottet på 500 MW är långt ifrån tillräckligt för alla företag som har planer i Luleå. Ett av de kända bolagen som ännu inte har någon eltilldelning är tyska Uniper, som skrivit en avsiktsförklaring med Luleå kommun om att skapa en vätgascentral. Enligt uppgifter finns även fler företag som knackar på dörren.
Luleå energi tror dock att det kan finnas lösningar.
Arbetet med Luleåmodellen som metod fortsätter. Fokus är även på hur företagen arbetar med flexibelt effektuttag. Alltså hur de kan gå upp och ned i förbrukning, för att frigöra plats i elsystemet för fler företag.
– Flexibla anslutningsavtal är något man jobbar hårt med i dag, säger Malin Larsson.
Luleå energi tog initiativet till det som blev Luleåmodellen, och som ledde fram till ändrade riktlinjer för bokning och tilldelning av el.
Hon öppnar för att ytterligare förändringar i riktlinjer och lagstiftning kan behövas.
– Det är viktigt att Energimarknadsinspektionen är med i arbetet fullt ut. Kan det vara så att lagstiftningen behöver jobbas om? Om vi ser hinder kommer Luleå energi att uppmana politiker och myndigheter att agera. Anledningen till att just vi ser det är att omställningen är så stor i Luleå. Det blir otroligt tydligt vilka konsekvenserna blir om man jobbar efter gamla riktlinjer.
När det gäller ansökningar i elköer måste informationen även fortsättningsvis vara konfidentiell, eftersom det handlar om affärsmässiga beslut för den som begär anslutning.
– Den förändring som föreslagits är att det ska finnas en transparens så att det blir tydligt om den som begär en anslutning även står i flera köer. Det är bra, så att det inte dubbelräknas på behoven i det totala systemet, säger Malin Larsson.
Malin Larsson, vd för Luleå energi.