Det handlar om ett entreprenörsboende med plats för 2000 inresande arbetare, som ska bygga upp de industrier som bland andra SSAB, LKAB, Talga och Fertiberia planerar den närmaste tioårsperioden på Svartön och Hertsöfältet.
I praktiken skapas ett modulhotell med små rum och vissa faciliteter, såsom reception med minilivs, gym och allrum.
Det här är ett av två områden om Luleå kommun är långt fram i planeringsstadiet med. Det andra ska byggas på det nya bostadsområdet Hertsöheden.
Kommunen berättade om planerna på att dra VA, el och fiber, belysning, övervakning och att lokaltrafik med busshållplats ska anpassas. Om ett år ska det vara klart för inflyttning.
Flera kritiska frågor kom från en barnfamilj boende i Rutviksreveln, som i princip blir granne med entreprenörsboendet och ansåg att deras idyll, med landsbygd kombinerat med cykelavstånd till staden, löper stor risk att påverkas negativt.
Familjen vill vara anonym, men vi återger några av frågorna:
- Arbetarna ska fraktas en mil varje dag till sina arbetsplatser på Hertsöfältet, hur miljömässigt hållbart är det och varför bygger ni inte bostäder närmare arbetsplatserna?
- Ni bygger ett område för 1900 män, hur tänker ni kring den sociala hållbarheten och tryggheten?
- Varför bygger ni inte färdiga bostäder i stället, där de kan bo under byggtiden och som sedan kan användas som fast boende? Det finns goda exempel i Luleå där det fungerat jättebra, Svartöstaden och Karlsvik exempelvis. Då kommer de här männen ta hit sina familjer och kanske bosätta sig i Luleå också.
- I dag finns ingen säker trafiklösning med Haparandavägen. Hur tänker ni kring det och hur påverkas den trygga, upplysta cykelväg som finns i dag?
– Det är bättre att vara förklok än efterklok. Det finns en befolkning redan som bor är och om ni vill behålla oss behöver ni tänka på alla perspektiv, sade kvinnan i familjen.
Luleås kommunalråd Fredrik Hansson (S) svarade att man även planerar bostäder på Hertsöheden i närhet till industrierna, men att lämpliga områden varit svåra att hitta, samt att de som bygger upp industrierna till stor del är kringresande och flyttar vidare när projektet är slutfört.
– Det är inte så enkelt att bara om man bygger vanliga bostäder så löser det sig. Men inte desto mindre är vi öppna för att de ska stanna, och de frågor du lyfter är väldigt viktiga. Vi behöver göra det så socialt hållbart och tillgängligt som möjligt, så att de kan ta del av det utbud som finns på Porsön, och i andra delar av Luleå med bland annat kultur- och fritidsaktiviteter, sade Hansson.
När det gäller trafiken efter Haparandavägen, där man kan befara ökade flöden, sade Charlotte Reinholdt, samordnare, att det enligt gjorda beräkningar inte får så stor påverkan. Många har inte egen bil.
– Men vi tittar på olika lösningar, bland annat en cirkulationsplats. Sänkning av hastigheten är en annan. Nu är det 80-väg, det kan bli 60-väg. Blir det cirkulationsplats får man ned hastigheten ännu mer, sade Charlotte Reinholdt.
Porsöbon Villiam Forsberg såg både möjligheter och risker med satsningen.
– En fantastisk chans att få nya Luleåbor, att integrera dem till samhället och att få dem att ta del av vår natur, kultur och föreningsliv. Samtidigt kan det bli en del utmaningar. Skog måste avverkas, bättre bussförbindelser och det behöver skapas en samsyn med polis och väktare så att det skapas trygghet och inte sker skumraskaffärer på området, sade han.