När våldet tar över

Hanna ryggade tillbaka från bilen då hon öppnade dörren. Den bittra stanken vällde över henne. Hon ville kräkas och sprang undan lukten. Mattias stod och tittade på henne genom ett mörkt förrådsfönster i den röda villan utanför Luleå.
Det var den 1 februari 2009. Den tredje gången han utsatte henne för gift.
Han kom ut och sade att det bara var lukt från batterisyra. Hon vädrade en timme och körde till sitt hem med huvudet ut genom rutan. Hanna sade i senare polisförhör att lukten var "så stark att det känns som ett tryck och man har svårt att andas".

Historien om Mattias och Hanna saknar motsvarighet i svensk kriminalhistoria. Den lukt hon kände i bilen kom från Uragan D2, ett ämne som ingår i kärnvapenkonventionen, och är känt under namnet Zyklon B. Det dödade judar i nazisternas gaskamrar.
Mattias dömdes i juli till nio års fängelse för försök till mord och våldtäkt. Domen redogör för hur Hanna fått sömnmedlet Zolpidem i köttfärssåsen och blivit våldtagen. Mattias hade lagt en kapsel med kaliumcyanid i hennes risgrynsgröt, och hållit en PET-flaska med vätecyanid under hennes näsa då han trodde att hon sov.
- Jag hade inte en tanke på att ta död på henne. Jag tänkte att hon kanske blir skrämd och mår illa. Det är första gången jag blir lämnad och hon betyder så kopiöst mycket för mig, sade Mattias i tingsrätten.

Våldet mot kvinnor i Norrbotten ökar - om man ser till antalet polisanmälningar de senaste fem åren. Trenden är densamma i hela Sverige. Men det är statistik. Det är inte alls säkert att antalet våldsfall ökat i verkligheten. Det kanske alltid har varit högt.
- Frågar du mig så tror jag inte att det är någon faktisk ökning, även om alla kurvor pekar uppåt. Det har att göra med en ökad anmälningsbenägenhet men också med att polis och åklagare blivit duktigare på att driva förundersökningarna, säger Martin Grann, psykologiprofessor och forskningschef på Kriminalvården.

Men, vilka män är det som utövar våldet? Och varför? Frågorna är laddade. En skola anser att förklaringen finns i könsmaktsordningen. Att män anser sig överordnade kvinnor. Det ger i förlängningen att alla män är potentiella våldsverkare.
En annan skola söker förklaringen på individuell nivå. De män som slår, sparkar, stryper, hugger och skjuter sina fruar eller sambos har själva problem. Låg utbildning, låg inkomst, ofta missbruks- eller psykiska problem.
Skräcken för att bli lämnad är ett vanligt skäl till våldet, enligt Martin Grann:
- Antingen är man svartsjuk eller så vill man desperat undvika separationen. En grupp bevakar aggressivt "sin" kvinna utifrån ett äganderättsligt perspektiv. De tycker liksom att "min bil, mitt hus, min tv och min kvinna". Det är en vanlig typ som kan vara rätt aggressiv.
- Sedan finns det en annan typ som snarare är väldigt mjäkig. Han står en stor del av tiden på sina bara knän och ber och bönar om att kvinnan inte ska lämna honom eller att hon ska komma tillbaka. Sedan växlar det över i de här våldshandlingarna.

Bengt Jarl, psykolog inom rättspsykiatrin, har specialiserat sig på sexualiserat våld och våld i nära relationer. Han ser två grupper av våldsverkare.
+ Psykopaterna, som inte känner skuld eller empati. De planerar våldet och lever ut sina egna problem genom våld mot partnern.
+ De psykiskt sköra, med dålig impulskontroll. De kan inte hejda sitt våldsamma raseri, och kastar sig över sambon.
- Då finns det inte sällan med alkohol och droger med i bilden. Det tar bort spärrarna, säger Bengt Jarl.

Peter hade parkerat på en skogsväg nära Måttsund. Trädgårdsslangen hängde in genom bilfönstret, ur den strömmade avgaser. Han kom från villan i byn där han just huggit en kökskniv 14 centimeter in i ryggen på Anita. Barnen låg i ett rum intill då det hände. Anitas lunga punkterades och hon fick livshotande skador.
Innan han avbröt självmordförsöket i bilen skickade han ett SMS till henne: "När du läser detta är jag död så ta hand om familjen som jag alldrig dög för förlåt för den person jag blev".
Allt hände på natten den 17 maj i samband med ett våldsamt bråk. Hon skulle åka på tjejmiddag, men han stoppade det, säger hon. Efter hugget låste han in henne i sovrummet.
Han försökte att förklara under utredningen:
- Jag är svartsjuk och hon är också jäkligt svartsjuk.

Polisen träffade Anita på intensiven i Sunderbyn då hon var nyopererad. Hon stönade och hade svårt att uttrycka sig. Utredarna informerade om att hon hade rätt till skadestånd.
- Jag vill bara ha mitt liv, svarade hon.
Peter dömdes i juli för försök till mord till fem års fängelse. Han skulle ha fått sex om det inte vore för Anitas uppträdande i relationen. Hon hade bland annat lagt ut bilder på en dejtingsida för att plåga honom.
- Nog har jag gjort fel, jag får ta det straff jag får. Men jag är en bra person i grund och botten. Det här är en mardröm för mig, sade Peter vid förhandlingarna.

Det finns en behandling för män som ger sig på kvinnor i hemmet. Den kallas IDAP, Integrated Domestic Abuse Programme. Männen lär sig att känna igen ilska, motverka våld, tala om känslor och kunna släppa taget i relationer. Kriminalvården erbjuder programmet till de dömda. Det ger ofta ett bra resultat, men:
- De här killarna är väldigt sällan motiverade att gå behandlingen. För det första säger de att de är oskyldigt dömda, och om det hänt något så var det inte deras fel, i alla fall inte bara deras fel, och någon behandling vill de inte gå, för de har nämligen inga problem. Behandlingen bygger på samtal och grundläggande motivation. Finns inte den så går det inte, säger Martin Grann.
Fotnot: Alla namn i artikeln är fingerade.