Försvarsadvokat Magnus Ericsson yrkade på stängda dörrar, bland annat eftersom det ansågs att mediernas rapportering om dödsolyckan hade varit "till olägenhet" för 18-åringen.
Tingsrätten hörsammade försvarets önskemål – men beslutet kritiseras nu av den förre överåklagaren Sven-Erik Alhem.
Läs mer: I dag: Pontusolyckan i rätten
– Enligt regeringsformen ska alla brottmålsrättegångar vara offentliga. Den grundlagsfästa huvudregeln har också grund i Europakonventionen.
Detta är, enligt Sven-Erik Alhem, inte minst viktigt för rättssäkerheten.
– Kontrollfunktionen, från såväl medias som allmänhetens sida, måste finnas där. Det är just i en förhandling som man får uppleva hur frågor ställs, hur berättelsen kommer, hur försvararen sköter sin uppgift med mera. Den här så kallade processharmonin kan inte läsas ut av domskälen.
I Lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (1964:167) finns dock en paragraf som möjliggör stängda dörrar, när den tilltalade inte har hunnit fylla 21 år.
Men Sven-Erik Alhem underkänner lagstiftningen, eftersom det ända sedan 1974 är 18 år som är gällande myndighetsålder. Därför anser han att rättegångsbalken släpar efter.
– Helt fel att ha kvar 21-årsgränsen. Lagstiftaren har inte alls hängt med, väldigt konstigt.
Oavsett det menar Sven-Erik Alhem att tingsrätten kunde ha valt en kompromiss.
– Det hade räckt med att förhandlingen bara hölls delvis bakom stängda dörrar, i stället för helt och hållet.
Att den åtalade 18-åringen i de inledande förhören ändrade sina utsagor gällande trafikljusen aktualiserar också enligt Alhem att rättegången borde ha hållits öppen för allmänheten.
– Hela förtroendet för rättsapparaten ökar vid offentliga förhandlingar. Det kan också ibland finnas ett rättssäkerhetsintresse även för den tilltalade, att hålla förhandlingarna inför öppna dörrar.