Ingrid Norberg var på väg mot dörren till fullmäktigesalen i Luleå då en reporter stoppade henne för att fråga om vad som skulle hända med beslutet om ta bort mellanmjölken från skolorna.
Det var måndag den 30 september. För Norberg, S-ordförande i barn- och utbildningsnämnden, hade det stormat de senaste dagarna.
I chefers och politikers mejlkorgar hade meddelandena från upprörda medborgare kommit ett efter ett.
En mejlare ansåg att politikerna höll på att "förgifta våra barn".
"Stöd era beslut på forskning" skrev en annan.
En tredje var våldsamt upprörd, och skrev "Ni borde skämmas!"
Ingrid Norberg tittade på reportern. Klockan var strax efter 13. Hon sade:
– Mellanmjölken och bregottet blir kvar tills vidare. Vi verkställer inte det här beslutet. Vi ska nu göra en ordentlig översyn av det kostpolitiska programmet där vi lyfter in både forskning och Livsmedelsverkets åsikter.
***
Allt detta, dessa känslosvall, denna politiska piruett, denna storm i barnens mjölkglas, startar i skollagens tionde kapitel, andra paragrafen.
Där står att eleverna ska "erbjudas näringsriktiga skolmåltider".
Det är alltså ett kvalitetskrav, och låter kanske självklart, men har ställt till det en del – för vad är näringsriktigt? Här har alla en åsikt i dag. Den som omfamnar medelhavsdieten slåss med LCHF-kramarna, som i sin tur hånler åt lågfettförespråkarna.
Jeanette Everos, kostchef i Luleå kommun, sitter tyst i ett sammanträdesrum på kommunens serviceenhet och funderar över varför debatten blev så häftig.
– Jag vet inte. Det är mycket känslor i det här, säger hon.
En del av kritiken mot kommunen har byggt på en rapport från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, som lyft fram att så kallad lågkolhydratkost, LCHF, på kort sikt ger den bästa effekten för viktnedgång på vuxna med fetma.
Jeanette Everos tycker inte att det har med skolan att göra. Skolmaten är inte till för att banta barn, menar hon. Maten ska däremot vara näringsriktig. Här hade Luleå kommun fått tydliga bud från Kommunrevisionen, Skolverket och Livsmedelsverket.
Slutsatsen var att:
– Måltiderna innehöll för mycket mättat fett. Det var vi tvungna att göra någonting åt, säger Jeanette Everos.
***
I många av de protestmejl som kommit till kommunen syns att folk är positiva till de mättade fetterna, smör och grädde. Många uttrycker avsky för margarin.
"Din kunskap är så långt från verkligheten så jag ifrågasätter om du verkligen ska sitta på den position du har i dag!" skriver en man till Jeanette Everos.
En annan mejlare anser att lättprodukter är direkt skadliga, och skriver att "rädslan för att barnen skulle få hjärtinfarkt av normalfet mjölk förefaller med tanke på modern forskning allt mer bisarr."
Jeanette Everos pekar på att det mitt i denna massiva kritik kom nya nordiska näringsrekommendationer.
Pressmeddelandet från Livsmedelsverket släpptes tre dagar efter att politikerna backat om mellanmjölken. Hundratals oberoende forskare hade studerat tusentals rapporter. Man ägnade, enligt verket, "särskilt fokus" åt områden där det kommit mycket ny forskning, som fett och kolhydrater.
– Resultatet är samstämmigt – risken för olika sjukdomar och viktuppgång minskar med en kost som består av mycket grönsaker, frukt, fisk, oljor, fullkorn och magra mejeriprodukter, sa Irene Mattisson, doktor i medicinska vetenskaper.
Det där sistnämnda, "magra mejeriprodukter" är egentligen ingen nyhet. Den hållningen har Livsmedelsverket haft länge. Verkets rekommendation till skolorna är lättmjölk och lättmargarin. Det här ingår även i de svenska näringsrekommendationerna, som Luleå kommuns måltidspersonal följer.
***
Borgmästarskolans matsal, klockan 11.12.
Det är torsdag, och rummet sorlar när tredjeklassarna går in för att hämta dagens mat, som är krämig fiskgratäng med potatis.
– Det är jättegott, säger Emil Pääjärvi, 9.
Han kommer att få mer fisk på tallriken i framtiden. Nu görs nämligen alla skolmatsmenyer om. Kostekonomerna arbetar på högvarv. Eftersom mellanmjölk, Norrgott och Bregott blir kvar kommer kommunen att minska på de fetare mejeriprodukterna i resten av maten. Det här kan innebära att:
Grädden och creme fraichen får lämna viltskavsgrytan. Osten och grädden ersätts med magrare varianter i pastagratängen. Det kan bli lättfil eller filmjölk istället för gräddfil i vissa såser. Det blir generellt sett mer såser som innehåller grönsaker och oljor och mindre såser med grädde och ost.
Dessutom blir det mer fet fisk, som innehåller fleromättat fett.
– Det går bra, säger Moa Bäckström, 9, som inte har något emot mer fisk.
På ett bord i matsalen står ett ställ med hårdbröd och två askar. Den ena innehåller Lätta, den andra smöret Norrgott. Det råder inget tvivel om vad skolbarnen själva vill ha. Asken med det fetare innehållet töms och byts hela tiden, medan lättmargarinet nästan får stå ifred.
– Om jag bara fick det lätta skulle jag nog inte äta någon macka. I såna fall utan smör, säger Moa Bäckström.
Måltidsbiträdet Heli Niva bekräftar bilden:
– Några tar lättmargarin, men det är smöret som går åt, säger hon.