Läs mer: Mobbad gris flydde från gård
Flera av er är måhända bekanta med Rist och Mist, som kom till Hägnan år 2012, och som nu bor åter i ladan ute på friluftsmuséets område i Kyrkbyn efter att några tidigare vintrar ha vistats på andra håll.
Grissystrarna är två av de allra sista exemplaren som tillhör eketorpsgrisarna, en framavlad art vid Kolmården som ska efterlikna de skogssvin som fanns i Norden under järnåldern.
– Såvitt jag vet är det bara Rist och Mist som återstår av de som avlades fram, säger museipedagog Mia Torasdotter, evenemangsansvarig på Hägnan och "grismamma" åt systrarna.
Normalt tillbringar de sina dagar i ladan och innanför staketen – men under måndag förmiddag var Rist och Mist plötsligt ute på rymmen.
– Jag satt på kontoret och fick se Rist komma gåendes, med några ur personalen bakom. En stund därpå kom även Mist lunkandes längs gatan.
Grisarna, visade det sig, hade lyckats klättra över staketen i och med den snörika vintern.
– De bor ståndsmässigt i ladan, är egentligen inte rymningsbenägna utan älskar sitt hem. De stack nog bara för att ”tillfället kom”.
Grisarnas äventyr fortsatte ända ned mot villorna vid Hamngatan, nära Kyrbyn.
– Vi fick ta hela Hägnans personalstyrka för att fånga in dem. De är som ”betonggrisar”, rena muskler, så vi behövde använda drivskivor för att pressa hem dem. Men de var inte sura. De gör bara som de vill.
Och det är inte första gången som de är på rymmen. För några år sedan sågs Rist och Mist även längs 97.an, efter att ha stuckit från tillfälliga boendet på Bodön. Men då hette grisarna – Agnes och Anna.
Läs mer: Rymlingarna hemma igen
– Paret som ägde dem då, tyckte att Rist och Mist var för fula namn. Men namnen är ingen slump. I Odens Valhall fanns två kvinnliga tjänarinnor som hette det.
Nu när grissystrarna är tillbaka i ladan kan Hägnans personal pusta ut.
– Åh, mina hjärtebarn. De ser skräckinjagande ut men är lika snälla som när de var små kultingar. De älskar bananer och att bli kliade med piassavakvasten. Att se dem i ögonen är som att betrakta en människa, säger Mia Torasdotter som nu rekommenderar Luleåbor och andra att besöka dem.
– Men de gillar att sova länge och stiger aldrig upp före klockan 11.30. Precis som tonåringar.