Rätten att använda egna språket stärks
Allt fler skolbarn i Kiruna läser finska, meänkieli och samiska.Men de måste använda raster, stanna kvar efter skolans slut eller missa något annat ämne.Nu ska kommunen undersöka om minoritetsspråken kan bli en obligatorisk del i undervisningen.
Den här gången får de lära vad frukter och grönsaker heter på finska.
- Jag tycker om att gå hit. Jag vill lära mig finska så att jag kan prata med min gammelmormor, säger Fanny Jolanki.
Högstadiet är för sent
Eleverna har gått ifrån sin vanliga klass som antingen har fått ta rast eller läser vidare i något annat ämne. Finskaeleverna får försöka läsa i kapp om de missar något viktigt.
- Det är ett samarbetet med klassläraren. Om åtta elever går till finskan kanske läraren inte börjar på något helt nytt, säger Ulla Bergström.
Enligt den nationella skolplanen ska modersmålsundervisningen vara någon man läser utöver den vanliga skolgången. Först på högstadiet kan man få välja det som tillval i stället för exempelvis tyska, franska eller spanska.
Men då är det oftast för sent att lära sig språket ordentligt.
Genomslag
Nu försöker skolan i Kiruna uppmuntra elever att läsa modersmål från låg- och mellanstadiet och att begära språkstöd i förskolan.
- Om man börjar tidigt är chansen större att man fortsätter och att man lär sig att behärska båda språken, säger Sten Suup, ansvarig vid nyinrättade skolornas minoritetsspråkcentrum.
Efter en informationsdrive i höstas är det ett 60-tal nya elever som började läsa modersmål. Fortfarande fortsätter anmälningarna att droppa in.
- Jag hade aldrig trott att det skulle bli ett sånt genomslag. Men det har skett ett uppvaknande i språkfrågorna de senaste åren, säger Sten Suup.
Lättare att rekrytera
Kanske har uppvaknandet även nått Kirunas politiker. I höstas presenterade Björn Forseth ett medborgarförslag som han har skrivit tillsammans med Ylva Sarri.
Den går ut på att alla elever i grundskolan i Kiruna ska läsa samiska eller mäenkieli. På så vis kan man hålla i hop klasserna och modersmålseleverna slipper stanna kvar efter skolan.
Dessutom blir det lättare att rekrytera lärare som slipper flänga runt på skolorna och undervisa i små grupper.
Kruxet är bara att det inte är förenligt med den nämnda skolplanen. Pajala kommun fick nyligen kritik av Skolinspektionen för sitt försök att införa meänkieli som obligatoriskt ämne.
Björn Forseth var dock så övertygande i sin framställan att den politiska majoriteten i Kiruna valde att begära en ny utredning.
En ny språkgeneration
Kommunalrådet Kenneth Stålnacke (S) var en av dem som lyssnade och tog till sig.
- Vi måste starkt överväga att stärka minoritetsspråkens ställning i skolan. Mäenkieli är mitt första språk och jag har tyvärr inte varit tillräckligt bra att föra över kunskaperna till mina barn, säger han.
Skolledningen har fått i uppdrag att bevaka den lagändring som kan införas 2011 och som kan ge kommunerna rätt att införa obligatorisk minoritetsspråkundervisning.
- Det kommer tyvärr att ta tid, men vi behöver också ha en bred diskussion i frågan, fortsätter Stålnacke.
Björn Forseth och Ylva Sarri har mer bråttom än så. De anser att kommunen har alla möjligheter få i genom en dispensansökan.
- Det är synd om politikerna ser det mer som ett tvång än som en möjlighet, säger Ylva Sarri.
- Vinsterna skulle bli tydliga om nio-tio år. Då skulle vi ha en generation som faktiskt kan använda samiska eller mäenkieli, säger Björn Forseth.
Så jobbar vi med nyheter