Var vill folk bo när Malmberget stänger?

Revisorerna i Gällivare kommun är kritiska till kommunens framförhållning i samhällsomvandlingen. Processen är för långsam.

Foto: Marie Ridderström

GÄLLIVARE/MALMBERGET2010-12-09 14:20

Det finns risk att kommunen måste "impulsköpa" en multiarena och ny gymnasieskola. I centrala Malmberget bör en sondering göras om framtida boendeönskemål, menar Lennart Hagstedt.Gällivare kommun står inför en stor samhällsomvandling på grund av gruvbrytningen och det är kommunen, som myndighet, som ansvarar för all fysisk planering. När de förtroendevalda revisorerna granskar kommunen uttrycker de förståelse för den svåra sits kommunen har, med beroendet av LKAB. "Kommunen upplever det som svårt att planera för sådant den inte själv styr över, man äger inte genomförandet själv, kan i praktiken inte tvångsinlösa utsatta fastigheter. Först på senare tid har kommunen och LKAB börjat prata om samma saker, men det har tagit omkring fem år av överläggningar."

Revisorerna anser att kommunen bör vara aktivare för att få fram bostads- och industrimark. De bör också initiera fördjupad dialog med privata fastighetsägare om nybyggnation av flerbostadshus.

"FAB vet vad som gäller"
Ordförande för revisorerna är Lennart Hagstedt. När vi besöker Bäckåsen, där nya lägenheter byggs, för de som ska evakueras från Johannes och Hermelin, säger han:

- Det är bra, FAB är förutseende och vet vad som gäller.

Utflyttning till byar
Efter LKAB:s besked i sommar, om stora mängder malm under centrala Malmberget, måste kommunen vara på alerten, menar Hagstedt.

- Det som är oroande med LKAB är att det går så fort. Plötsligt kan det komma nya besked. Alla bostäder vid Järnvägsgatan kommer att ligga intill staketet. Vill folk bo där?

- Det innebär att många ska flytta till andra delar av kommunen. Många äldre flyttar ut till sina rötter på landsbygden. Jag hoppas att kommunen börjat sondera bland de boende, om deras framtida bostadsönskemål. I Malmberget är hyrorna 3-4 000 kronor, många klarar inte höga hyror i nyproduktion och väljer kanske att flytta ut i byarna.

35 000 invånare
Han tycker att det var synd att man rev så många fina lägenheter på Mellanområdet i början av 2000-talet och det tar lång tid att få fram nya bostäder.

- När jag flyttade hit 1967 var planen att Gällivare skulle ha 35 000 invånare, nu är vi nere i hälften och man räknar med att utflyttningen kan frigöra bostäder, men det kan gå åt andra hållet. Man kan hitta nya gruvor. Risken med dålig framförhållning är att det inte går att få hit folk, säger han.

Om framförhållningen är dålig kan det bli så att kommunen tvingas "impulsköpa" multiarena och ny gymnasieskola, skriver rapporten.

Revisorerna konstaterar att det finns ett färdigt planområde för 64 tomter i Vuosko men "nu menar politiken att kommunen inte ska växa åt det hållet."
I Gällivare centrum bör 30-35 tomter kunna tas i bruk för byggande.

Visionen måste verklighetsförankras
Visionen om det nya Gällivare, kan förbli drömmar, om inte det kopplas till ekonomi, säger Hagstedt och revisionen påpekar att man ännu inte avsatt några särskilda medel för samhällsomvandlingen.

Senast 2011-01-01 vill revisorerna ha svar från kommunen om vilka åtgärder nämnderna avser att vidta med anledning av granskningen.

- Vi vill ha en redovisning . De ska inte bara höra med befolkningen som är berörd, de måsta höra vilka önskemål befolkningen har och var de vill bo, säger Lennart Hagstedt.

Fotnot: Kommunevisorerna i Gällivare är Lennart Hagstedt, Anna-Mari Falk, Lena Nordgren, Sven-Erik Nilsson och Sören Engelmark. I granskningen har de biträtts av sakkunniga från Komrev.

Lennart Hagstedt är född i Stockholm och kom till Gällivare år 1967. Han var tidigare sjukhusdirektör i Gällivare.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!