Deras gamla logement finns i alla fall kvar om än ombyggt och inrymt i Bodens nya försvarsmuseum på A 8. Där sängarna tidigare stod prydligt bäddade finns numera museiföremål .
- Jag kan ändå känna lukten och se bilden av hur det såg ut härinne för 50 år sedan. Bilden har nog etsat sig fast hos oss alla, säger göteborgaren Kjell Janson, 69.
- Även om allting är borta så finns ju känslan kvar i väggarna, säger Sören Eriksson, från Vänersborg.
Kjell Janson berättar att det stod två kanoner av gammal modell utplacerade utanför entrén till logementet.
- Som nyfikna unga soldater ville vi ju testa hur tung en sådan pjäs kunde vara. Varför vi med handkraft lyckades välta densamma så att eldröret pekade rätt upp. Tung var den också, säger han och skrattar.
Rått men hjärtligt
Sören Eriksson trodde aldrig att han skulle hamna så långt norrut.
- När vi mönstrade så blev vi tilldelade ett regemente som låg i närheten av hemmet. När sedan min biljett kom så stod det att avstigningsstationen var Boden. Så visst var det med skräckblandad upplevelse man tog tåget, säger Sören Eriksson.
Tonen är rå men hjärtlig hos dessa tio mogna män som befinner sig runt 70-strecket. Efter inryckningen 4 juni 1962 och efter 15 månader tillsammans har kamratskapen vuxit sig väldigt stark.
- Vi höll ihop. Vi hade långt hem och måste därför stanna över helgerna när de flesta andra värnpliktiga åkte hem. Vi fick bara 3 hemresor under tjänstgöringen. Jag minns att vi var uppe i Kiruna och dansade till Putte Wickman och på Björknäsparken där självaste Count Basie spelade och Monica Zetterlund sjöng. Sådant nöje hade vi inte ens i södra Sverige, minns smålänningen Bo Carlsson.
Bra utbildning
Lumpen tillbringade han och hans kamrater som ”militära lantmätare”.
- Vi gick en fältmätskola och mätte in platser där artilleripjäserna skulle stå när de avfyrades mot "lede Fi". Vi gick med 50 meters stålmåttband och ett vinkelmätningsinstrument längs stora delar av finska gränsen i Tornedalen. Tärendö var vår bas, säger Carlsson.
Fältmätskolan visade sig vara en väldigt bra utbildning inför kommande yrkesval. Alla som ryckte ut har sedan utbildat sig till ingenjörer. Kärntruppen träffades i Göteborg för tre år sedan och det var då man beslöt att fira 50-årsjubileumet i Boden.
- Hotell Bodensia som vi bor på nu låg på den tiden vid Kungsgatan i närheten av järnvägsstationen. Det är stora förändringar i centrum, säger Kjell Janson.
- Att städer förändras speglar väl samhället i stort. Jag hade blivit skrämd om Boden sett likadan ut som när vi lämnade stan, skojar Sören Eriksson.
På 1960-talet fanns 800 soldater på A 8 och 3 600 värnpliktiga i Boden. I dag är A 8 borta och istället finns A 9, som är det enda artilleriregementet i hela Sverige.
– Vi har fått besöka regementet vilket var jätteintressant men även Rödbergsfortet, säger Bo Carlsson.
De träffades i Boden
Den enda som fått med sig ett minne för livet från Boden i den här gruppen är Kjell Janson. Han tog med sig en livskamrat som hette Karin Karlsson och bodde på Torpgärdan. Paret firar snart 50 år som gifta.
Det kan man kalla lumparminne!