Kaisa Björnström var tidigare verksamhetschef inom socialförvaltningen i Bodens kommun. Hon blev sedan socialchef i Jokkmokks kommun där hon jobbade nästan tre år. Under 2014/15 gick hon utbildningen ”Leda för resultat” tillsammans med ledningsgruppen där.
– Sedan fick jag förmånen att gå toppledarprogrammet via SKL 2015/16.
I våras fick hon erbjudande att jobba åt Norrbottens kommuner med samordnade individuella planer.
– Det handlar om den enskildes plan för vård och omsorg. Det här är inget nytt utan har funnits i närmare tio år, men kommunerna och landstinget har inte kommit på plats med arbetsprocesserna på ett korrekt sätt. EU:s strukturfond beviljade 23 miljoner kronor för att förbättra arbetsprocess och stödsystem. Norrbottens läns landsting representeras av en projektledare och jag representerar Norrbottens kommuner i projektet, säger Kaisa Björnström.
I februari nästa år tillträder hon som ny socialdirektör i Uppsala kommunen.
– Det här hade jag inte räknat med för jag hade jobbat borta tre år och tänkt att nu ska jag vara hemma och jobba med Norrbottens kommuner. Men då hörde de av sig från Uppsala och det har varit en helt fantastisk rekryteringsprocess för min del. Det går inte att tacka nej när man får ett sådant här erbjudande. Det gäller bara att var grymt ödmjuk, att man får ett sådant här förtroende.
I Uppsala håller man isär äldreomsorg, omsorg och socialtjänst. Inom socialtjänsten finns missbruksvård, ensamkommande flyktingbarn samt barn- och ungdomar.
– Utifrån hur man har delat upp verksamheten så är socialtjänsten, de områden som jag kommer att ansvara för, Sveriges största säger man. Man har uppdelat på ett helt annat sätt än i Stockholm och Göteborg. I Uppsala har stadsdirektören valt att styra utifrån verksamheten, att hålla ihop den för hela kommunen. Det är lite som jag tänkte när jag organiserade i Jokkmokk, fast det är så mycket mindre där, att man håller ihop processerna från myndighetsutövning till verkställighet. Så uppfattar jag att man tänkt i Uppsala.
För Kaisa Björnström känns det helt rätt att hålla i ihop processerna för kommuninvånarna på det sättet och inte dela upp myndighetsutövningen och verkställigheten med väldigt hårda gränsdragningar.
Vad är fördelen för individen?
– Man utgår från människan hela vägen. Om man ger ett uppdrag utan att följa det hela vägen håller du inte ihop helheten för människan. För mig är socialtjänsten grunden i det kommunala uppdraget när det gäller vård och stöd. Sedan är hälso- och sjukvården en bidragande del. Den har haft en tendens att titta på detaljer utifrån en diagnos. Men vi är alltid en hel människa för att vi ska få saker att fungera. Vi har saker som vi kan och har förmågor till och vi måste utgå från dem när vi ger ett stöd. Man behöver hjälp med det som man inte har förmåga till för stunden av olika anledningar, säger Kaisa Björnström.
Att bli chef för Sveriges största socialtjänst, skrämmer det dig inte?
– Visst ger det lite prestationsångest, men människor tror på mig och har kontaktat mig ur ett nationellt perspektiv. De har rekryterat mig för mina ledaregenskaper och jag brinner för sociala frågor. För att vi ska få ett samhälle att fungera måste socialtjänsten fungera.
Kaisa Björnström kommer att veckopendla.
– Det går att ta sig till och från Uppsala på ett ganska smidigt sätt. Ska jag jobba med barn och unga gäller det för mig att ha ett ungdomsperspektiv och att ta hänsyn till mina barn. De är 15 och 18 år. Jag har förhoppningsvis ägnat dem mycket tid i deras unga år att de känner sig tillräckligt trygga med att jag är borta på veckorna.
