I går hade studenterna i Boden "hemmamatch" på Björknäsvallens läktare. När gymnasiechefen pratade om den avslutade studietiden som en milstolpe och att eleverna ska göra sina egna val i framtiden så svingade finklädda studenter sina mössor i luften. Det blev många känslor på en och samma gång. Glädje över att skoltiden är slut och sorg över att lämna lärare och klasskamrater. På läktaren var det ovanligt lugnt, det höres bara någon enstaka glad visselpipa och känslovrål.
Elevstipendier
– Studenterna fick vissa förmaningar och jag tycker att de skött sig bra. Det är jag väldigt stolt över, sade idrottsläraren och stipendieutdelaren Kalle Grenemark.
Fyra tjejer som bänkat sig i tid inför avslutningscermonin med sång av estetprogrammet och utdelning av elevstipendierna var Maria Eriksson, Sofia Ruuth, Ida Kassberg och Mersiha Ajdinovic som går ut teknikprogrammet.
– Jag tycker de två åren var värre än tredje studieåret. Nu får jag se vad som händer. Jag har sökt fortsatt utbildning i Luleå, sade Maria Eriksson.
Reparera gruvmaskiner
Mershia ska också plugga vidare beroende på vad hon kommer in på, helst vill hon jobba med design av kläder. Sofia Ruuth tänker "småjobba" lite i sommar
– Jag kommer också jobba och ta ett sabbatsår. Just nu är jag less skolan och man får fundera på framtida yrkesval, sade Ida Kassberg.
Stipendier delades ut inom många olika områden. Ponstipendet på 5 000 kronor delades däremot ut för första gången. Pon Mining ska bygga en kompontentverkstad för att reparerera gruvmaskiner i Boden.
Blev glad
– Vi vill uppmuntra elever till bra studieresulat, sade prisutdelare och verkstadschefen Håkan Wikström.
Den som fick priset var Andreas Sundqvist. Han såg glad ut.
– Vi ses på måndag, sa Wikström.
Efter stipendieutdelningen så samlades avgångseleverna för betygsutdelning och "mösspåtagning".
Då passade stolta mamman Marianne Matsson på att plocka av papperet från blommorna och göra sista förberedelserna inför dottern Emmas senare ankomst. Hon lyfte även upp studentskylten med bilden på en liten tjej som nu blivit stor. När sonen Andreas tog studenten för två år sedan var det 30 plusgrader.
Stolta föräldrar
– Ja, det är lite kallare i dag men det här är sista studenten även för mig. Efteråt firar vi vidare med släkt och vänner, sade Marianne Mattsson.
Till taktfast trummande med musikläraren Kjell Westerberg i täten marscherade sedan det upprymda studenttåget till Björknäsgymnasiet. Där väntade sedvanligt utsläpp klassvis av studenterna. Utanför Björknäsgymnasiet fanns redan många tålmodiga stolta föräldrar, syskon, släkt, vänner för att få gratulera och kramas. En och annan tår syntes också på den stora studentdagen. Sedan väntade kortege med lastbilar. En helt igenom lyckad dag.