Då var det muck vid 70

I helgen hölls släktforskningens dag på Försvarsmuseet i Boden. Många ville veta om de hade några soldater i släkten.

Eila Fredriksson framför skärmutställningen med kända soldater och torp som forskarföreningen tagit fram.

Eila Fredriksson framför skärmutställningen med kända soldater och torp som forskarföreningen tagit fram.

Foto: Lena Leffler

BODEN2013-03-17 11:40

Boden Överluleå forskarförening hade laddat med material. Det finns olika tekniker när man ska forska om soldater.

Många besöker krigsarkivet, eller så ber man Eila Fredriksson om hjälp. Det gjorde Margareta Ekman.

- Jag är på jakt efter en soldat på min mans släktsida. Soldatnamnet är Vitlock. Ja, de hette en massa konstiga namn som indelta soldater. Vitlock föddes 1715 och dog endast 33 år gammal, säger Ekman.

Torp och mark
Eila Fredriksson använder ett speciellt dataprogram. Sedan har hon manuellt lagt in 2 603 soldater som hör till Livkompaniet, Kalix kompani och soldater från Piteå kommun.

- Jag har ju forskat i 20 år om soldater, som är något som intresserar mig. Jag har gått igenom generalmönsterrullar, vigselböcker, husförhör. De indelta soldaterna fick tilldelat ett torp och lite mark. Det tar nog två veckor för mig att forska bara om en soldat, säger Eila Fredriksson.

Många soldater dog i krig, men på en utställning i museet finns det två män, bodensaren Algot Löfholm och Ersnäsbon Axel Gustafsson Mård, som både fick Svärdsmedaljen och Wasamedaljen under sin tjänstgöring.

- Mård var nästan 70 år när han slutade i det militära, säger Eila Fredriksson.

Emigrerade
Bodensaren Bertil Falk är också på plats. Han jagar uppgifter om farfarsfar Nils Johan Falk som föddes 1866. Som 19-åring blev släktingen antagen i mönstringsrullen.

- Det står här att han hade brunt hår, blå ögon och ett litet ärr vid vänstra tinningen. Nils Johan avfördes 1902 som soldat, säger Björn Fredriksson.

Det visste inte Bertil Falk.

- Det har i släkten sagts att farfarsfar lämnade försvaret och rymde till Jämtland för att bli avskriven. Han emigrerade sedan till Amerika 1907 med fru och två barn, men återvände efter några år till Sverige och jobbade vid järnvägen. Dottern blev kvar i Amerika och yngste sonen återvände också dit senare.

Bertil Falk har i dag lite kontakt med sina avlägsna amerikanska släktingar.

- Det blir att vi hörs på Facebook.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om