Jag är ingen stor supporter av storhelger och högtider och med det kan sägas att jag är glad över att helgerna är över och vardagen tagit vid. Men jag inser också att det är en lyx att känna som jag gör.
Det finns så många andra som inte bara känner glädje över att helgerna är över utan som istället känner lättnad och lycka över att ha klarat av helgerna. En del också lättnad inte bara över att ha klarat av helgerna utan över att faktiskt ha överlevt helgerna.
Jag tänker på alla de kvinnor som utsätts för våld i hemmet. På alla de barn som upplever och utsätts för våld. På familjer som lever med missbruk, på familjer som inte har ekonomi att äta mat alla dagar i veckan. På alla de barn som bävar för att komma tillbaka till skolan och få frågor om julen och julklappar. Barnen som kanske måste svara att de inte fått julklappar eller som känner sig tvingade att hitta på lögner för att ingen utifrån ska veta hur de har det hemma. Oavsett om det gäller julklappar, våld, ekonomi eller missbruk.
Till dig som haft helger där du kanske fått utstå både psykiska kränkningar och fysiskt våld, som har genomlevt dygnen med en konstant oro och rädsla. Till dig som efter helgerna kanske känner dig som en våt pöl tömd på all energi.
Jag hoppas du vet att det finns hjälp att få. Du är värd att leva, inte bara att överleva. Du är värd att leva fullt ut och känna dig trygg. Hela året runt. Ta emot hjälp för att ta dig dit, du behöver aldrig vara ensam.
Till dig som känner oro för någon i din närhet, som kanske har velat hjälpa men som bromsats av en tanke om att man inte ska lägga sig i. Jag vill att du vinner över den tanken och gör något. Kan du inte göra något själv så ring till polis eller socialtjänst och berätta om din oro.
Vi behöver alla hjälpas åt för att de som har det svårt inte ska känna sig ensamma och för att de ska känna en tilltro till att det finns hjälp att få.
Till alla kvinno- och tjejjourer som med ideella krafter finns för så många som har det svårt, årets alla dagar. Tack för allt ni gör, tack för att ni är en trygg punkt för så många när allting annat runt dem är en kaotisk storm.
Jag hoppas att 2021 kommer bli ett omtankens år. Det krävs inte stora saker av oss alla, om fler uppmärksammar sin omgivning och utifrån förmåga agerar på den oro vi känner så kommer vi långt.
Om fler hjälps åt kommer färre att känna sig ensamma, det handlar om omtanke och det behöver inte vara komplicerat. Vi har det i oss och går vi samman gör vi skillnad på riktigt.