1994 slog Martin "E-Type" Eriksson igenom med "Set the world on fire" och var en av giganterna inom eurodancevågen på 90-talet. 24 år senare står han på Stuks scen, inför en publik som till stora delar inte var födda när debutsingeln släpptes. Receptet är samma nu som då.
– Jag kör hitsen och full fart. Det är ingen idé att försöka spela svår eller lansera någon ny låt, det är inte min grej. Jag ser helst att publiken känner igen varenda låt, säger Eriksson.
Hur har showerna förändrats genom åren?
– Minimalt. Jag är kanske bättre på att sjunga upp och kommer ihåg texterna lite bättre än för 15 år sedan. Men i övrigt är det bara fullt ställ.
E-Type gjorde sig känd för sina liveshower under 90-talet, då pyrotekniken och röken gjorde honom tämligen unik i Sverige. Sedan dess har "kalasknappen" fastnat i "på"-läge.
– Jag har fått någon slags feststämpel på mig, det ska vara fest när jag spelar. Då kan jag exempelvis inte köra min ballad "Do you always". Vi kör kalas, vi trycker på kalasknappen på lördag, säger han.
Härmed är alla majbrasor under uppbyggnad förvarnade. Det kommer att brinna på lördag.
– Vi kör valborg hela året. Det är ungefär som att vara långhårig, man är inte inne jämnt men då och då är man jävligt inne. Det är samma sak med eldar – när det är valborg är det inne med eldar, men inte annars. Vi kör ändå fullt ställ hela året, det är ju roligt ju, säger Martin Eriksson.
– Jag är rätt nöjd över att vara föregångare till In Flames och de där som gör samma sak men 20 år senare. Det är kul, man måste vara först med något.