På Lennarts skrivbord finns en samling scener med små, små cowboys och indianer som rider runt i olika landskap.
– Jag köper soldatfigurer som jag slipar rena och så gör jag kläder och andra detaljer av vitlim och papper. Hattarna gör jag av lera. De här figurerna har varit ryska soldater, berättar Lennart.
Projektet han håller på med just nu är en diligens som han började bygga från scratch i december. Än är det ett par månader kvar tills hela är klar, med hästar och allt, men han har kommit en bra bit på väg. Materialet han använder kallas plastic card, det ser ut som kartong men det är plast. Det har Lennart även använt till att göra små, små gevär, revolvrar och hölster. Till tyglar och lasson har han använt tunn koppartråd som är lätt att forma och inte luddar när man målar den.
– Jag är så fascinerad av det här med detaljer, jag vill se hur långt man kan gå. Det finns stunder då man undrar vad man håller på med men samtidigt är det ju så roligt.
Målningen av modellerna och figurerna är ett kapitel i sig, först grundmålas de med en hobbyfärg och sedan målar Lennart alla detaljer, skiftningar i hudton, högdagrar och skuggor med oljefärg. Sedan patineras allt och sist går Lennart på med torrborste för att det ska se lite dammigt ut.
Planen är att placera ut den färdiga modellen i en större miljö med inspiration från Arizona, och fylla på med ridande indianer som jagar diligensen vartefter de olika figurerna blir klara.
Inspiration till de olika scenerna har Lennart hämtat från den stora mängd böcker och tidskrifter han läst om indianer genom åren. Flera av figurerna föreställer personer som levde i Nordamerika under mitten av 1800-talet.
– Comanchernas hövding Buffalo Hump stred i Texas för att behålla sitt landområde och Neville Bossman var sheriff i 40 år och avlossade aldrig ett skott under hela sin karriär och det var ovanligt på den tiden, berättar Lennart och när han visar upp ett par av figurerna han gjort.
Lennarts intresse är Nordamerikas prärieindianer och då främst nordcheyennerna.
– De drevs omkring nåt så oerhört och tvingades till än det ena, än det andra. Det är fruktansvärt hemskt det de utsattes för, det är verkligen folkrensning.
Indianprylar har han samlat på i olika perioder de senaste 20 åren. Bland annat har han en fjäderskrud som är tillverkat i ett indianreservat i USA som han köpt på nätet. På senare tid har han också börjat tillverka egna kläder, vapen och huvudbonader av skinn, fjädrar och pärlor. På väggen i Lennarts hobbyrum hänger en ryttarbåge med fodral och pilar, en tomahawk och en sköld som han gjort själv.
– Skjortan är en sådan som nordcheyennerna hade, sydd efter bilder och beskrivningar jag hittade i en bok.
Det som fascinerar Lennart mest är färgerna och hur indianerna med så enkla medel lyckades skapa så mycket.
– De använde naturmaterialet fullt ut, det fanns ingenting på en buffel som gick till spillo. De var otroligt skickliga hantverkare.
Intresset för vilda västern började när Lennart som femåring såg Vägen västerut på tv. Han ville alltid leka cowboys och indianer med sina kompisar och till skillnad från de andra ledsnade han aldrig på den leken.
– Sedan har intresset följt med mig hela mitt liv men det är först nu jag kunnat ägna mig åt det på heltid.
Han sitter och syr och pillar med sina modeller från åtta på morgonen till fem på eftermiddagen och pausar endast för att äta. Det är enda sättet att få något gjort, menar Lennart.
– Jag kan sitta med en figur i tre-fyra timmar men sedan måste jag gå upp. Det tar på nacken och axlarna när man blir så fokuserad.
När Lennart lyfter modellerna för att visa upp dem skakar hans händer, men när det gäller småpill och finlir är han stadig på hand.
– Jag är glad att jag har synen kvar, säger han.
Tidigare i livet har Lennart jobbat på sjön, som mentalskötare och kört baklastare. Han byggde mycket modeller på fritiden och träffade en gång en man som såg hans modellflygplan vilket ledde till en anställning på F 21 1985 där han byggde modeller till deras museum. Och på den vägen blev det, Lennart har jobbat med en mängd olika företag genom åren och byggt allt från försvarsfordon och u-båtar och till traktorer och gruvfordon. Det har även blivit en del byggnader, radarstationer och insekter, de senare i naturlig storlek.
– Jag har haft turen att träffa rätt människor vid rätt tillfälle och kunnat ha mitt intresse som jobb, det är få förunnat.
Totalt har Lennart byggt närmare 1000 modeller i sitt liv. Han berättar att det kan ta en till sex månader att ta fram en färdig modell, men Volvos baklastare 840 tog 13 månader.
Men det är alltså först det senaste året som Lennart har börjat kombinera intresset för indianer med modellbyggandet. Han tar inte längre emot modelluppdrag och han tror inte att han kommer att ge sig in på något annat spår.
– Nu har jag all tid i världen att hålla på med det här. Äntligen har jag hittat hem.