De är anförda av en lärare med ett uppenbart intresse att guida in barnen i böckernas värld. Ja, det finns ju en del annat men böckerna står i centrum än så länge. Det hela avslutas med livligt jämförande av vad man lånat, och sedan en registrering vid automaten: kan själv. Ser allt med barnens ögon: så många, med spännande omslag och bilder. Där finns böcker om det glädjefyllda och det svåra. Tänk om ”Adjö herr Muffin” eller ”I skogen för länge sedan” hittar vägen till en läsare med tungt hjärta, barn eller vuxen. Och det finns böcker inte bara på ortens ursprungsspråk utan även de helt nya.
Det är inte så länge sedan språklig mångfald gällde enbart västliga kulturspråk i Sverige. När Norrbottens landshövding Ragnar Lassinantti skulle hämta lektyr åt sin finsktalande mamma fick han skida över gränsälven – biblioteket på svenska sidan hade ju ingenting på finska. Att vara både svensk och finsk hindrade honom inte från att bli en av skaparna av Luleå Tekniska Universitet – det mångsidiga läs- och språkintresset ser vi nu som en framgångsfaktor.Kulturhuset i Luleå hann Lassinantti tyvärr aldrig se.
Ja, böcker har lyfts fram eller gömts, kanoniserats eller bränts upp. I de nordiska republikerna Island och Finland som länge legat under främmande styre är böcker och bibliotek näst intill heliga. Skulle tro att detsamma gäller Estland. Hur många bokhandlar finns det inte i lilla Reykjavik, i landet med många arvstvister om böcker och handskrifter. Och i Helsingfors har man öppnat Ode, ett mångfacetterat bibliotek/kulturhus med generösa öppettider såsom på de flesta landsbygdsfilialerna.
Det anrika Alvar Aalto-biblioteket i ryska Viborg som legat för fäfot sedan Sovjetunionens övertagande 1944 håller nu på att restaureras. Då öppnas återigen ingången från en lekpark direkt in till barnavdelningen. Hade allt detta varit möjligt om inte ryssarna var ett så bokläsande folk!
I Sverige är kvalitén och även den språkliga mångfalden tryggade men det växer fram andra hot mot böcker och bibliotek. Enligt en undersökning som Statens medieråd gjort om barn och ungas medievanor anger en ökande andel tillfrågade att de använder för lite tid till böcker och tidningar, för mycket tid till sociala medier och dataspel. Detta tillsammans med kommunernas vacklande ekonomi kan i längden bli ödesdigert för boken och dess demokratiska skyddsvärn biblioteket.
Besök ett bibliotek om du har ett att tillgå, du kan hitta mer än du anar – kanske dig själv!