Håvve Fjell satt i vita boxershorts på Lilla scenen i Kulturens hus strax efter klockan 18 i går.
Det var först efter att ha tittat på de många tatueringarna, pytonormen, hjärtat, dödskallen med Djingis Khan-mustasch, som jag märkte de små ärren.
Sådana har norrmannen många av. Han har bränt, skurit och stuckit sig mängder av gånger. Håvve Fjell är känd fakir, och en av de mer namnkunniga utövarna av det som kallas suspension. Det är när man kör krokar genom huden, fäster dem i linor och sedan hänger i de där krokarna.
Självplågeriet har använts av Mandan-indianer i riter, som ett sätt att locka bufflar till stammen, men i dag är metoden något som ibland används i den underground-rörelse som kallas modern primitivism.
Den 41-årige performanceartisten tog på sig sina latexhandskar och lade de glänsande krokarna i rostfritt stål framför sig.
- Andas in, sade han, och tog ett djupt andetag.
- Och ut, och så körde han eller hans medhjälpare in en krok genom huden.
Han såg koncentrerad ut. Som om han målade en tennsoldat ungefär. Vid något tillfälle tog sig plågan igenom masken, men Fjell, som ägnat år att utforska smärta, verkade på det hela taget oberörd.
Till slut såg hans rygg ut som en igelkott. Han tog några klunkar Imsedal-vatten ur en flaska och gick ner till linorna, där han satte sig på ett bord. Publiken såg allvarlig ut. Det var inte huvudpersonen.
- Det här är rätt läge att komma på att jag borde gått på toaletten. Det blir en extra utmaning, sade Håvve Fjell.
Sedan började assistenterna att dra åt linorna. Kroken i ryggen. Kroken i benet. Kroken i bröstet. Millimeter för millimeter hissades Håvve Fjell uppåt. Till slut satt han på kanten av bordet, beredd att låta huden bära honom.
Det var enda gången han såg rädd ut.
Han hävde sig ut, satte sig i lotusställning och blundade.
Så där blev huvudnumret i performancefestivalen En smärtsam helg kvar i ungefär 40 minuter. Hängandes i vita trådar medan blodet från ett sår sökte sig ner efter vaden.
Efteråt, då en av assistenterna torkat den lilla blodpölen från parkettgolvet, var norrmannen lättad och bjöd in till frågestund.
- Hur känner du dig? frågade en i publiken.
- Lite öm. Bra. Lite trött. Jag ser fram mot en kall öl för att vara uppriktig, svarade Fjell.
Han berättade att han hängt tre timmar som längst Att hans son fick prova på som 16-åring, men att det var nog jobbigare än vad sonen föreställt sig. Den andra sonen, 15 år, är en talangfull eldblåsare och ligger redan på spikmattor.
- Jag är väldigt stolt över honom. Men jag har aldrig satt press på dem, sade Håvve Fjell.
Det var bisarrt, rätt obehagligt, men samtidigt häpnadsväckande familjärt. Vi var väl en 30-40 personer som tittade.
En smärtsam helg arrangeras av PAiN, Performance Art in Norrbotten, och Galleri Syster. Festivalen pågår hela lördagen.