400 år på 240 sidor

I går släpptes boken om Jukkasjärvis 400-åriga historia samlade över 240 sidor.Men bara tre handlar om ishotellet som har gjort byn världsberömd.- Det säger ganska mycket om byn. Det finns mycket an-nat att berätta, säger Jan-Erik Kuoksu, redaktör för verket.

Bokverket om den märkliga byn som växte fram i ödemarken för 400 år sedan är klart. Kjell Törmä har gjort layout och Jan-Erik Kuoksu har varit redaktör för Jukkasboken.FOTO: HANS STERNLUND

Bokverket om den märkliga byn som växte fram i ödemarken för 400 år sedan är klart. Kjell Törmä har gjort layout och Jan-Erik Kuoksu har varit redaktör för Jukkasboken.FOTO: HANS STERNLUND

Foto: Hans Sternlund

KIRUNA2009-10-08 06:00
Den heter kort och gott "Jukkasboken", vilket ska ge besked om att det är den slutgiltiga boken om den gamla kyrkbyn som växte fram
i ödemarken långt uppe i norr.
Det har skrivits en hel del om Jukkasjärvi förr, inte minst i samband med tidigare jubileer. En del material har också bearbetats och återanvänts.
Kiruna-Tidningen har stått för layout och har också fått uppdraget att sälja boken.
- Det har blivit en allt viktigare roll för oss eftersom det knappt finns några bokhandlare kvar, säger chefredaktör Kjell Törmä.
Kort om ishotellet
Idén till boken kläcktes av församlingens kyrkoherde emeritus, Jan-Erik Kuoksu, som också har skrivit några kapitel själv och varit redaktör för övriga delar.
Bland annat finns ett 70 sidor långt släktregister av familjerna
i Jukkasjärvi kyrkby och Talma
sameby som sonen Erik Kuoksu har tagit fram.
I övrigt finns det både kända och okända namn bland författarna. Till den första kategorin hör Åsa Larsson, deckardrottning, och Curt Persson, chef för Norrbottens museum.
Yngve Bergqvist avslutar de ordinarie kapitlen med en kortfattad historik om ishotellets styva 15 år i byn. Den är ofta berättad i andra sammanhang och det finns trots allt ytterligare 385 år att spegla, ansåg redaktören.
Altartavla och likkistor
Till exempel får vi veta allt om dramat som Bror Hjorts altartavlor speglar och om likkistorna som återfanns vid under kyrkgolvet vid renoveringen 1907.
Somt handlar om vardagen för vanlig folk i Jukkasjärvi där man inte betraktar sig själva som tornedalingar.
- Man sa att man var antingen lantalaiset eller lappalaiset, det vill säga nybyggare eller same. I dag är det inte lika lätt med identiteten. Kanske säger man att man bor
i förorten till Kiruna, säger Jan-Erik Kuoksu.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om