I början av november publicerade NSD en granskning av transportprogrammet hos Praktiska gymnasiet i Luleå. Reportrarna Linus Nilsson och Alice Sangwill speglade en omfattande kritik från elever och tidigare personal.
Inte enda elev hade behörighet att köra tung lastbil med släp efter utbildningen. Tre av fem elever saknade lastbilskort.
Granskningen visar dessutom att programmet har många lärarlösa lektioner och inte fullföljer sina löften om platser för arbetsplatsförlagt lärande och lärlingsinriktning.
"Jag har gått här i tre år och har inte hunnit få lastbilskort än. Lärarna befinner sig inte där de ska vara. De finns i klassrummet i 15 minuter på morgonen och sen är de inte där", säger en elev.
Verksamheten kommer nu att granskas av både Skolinspektionen och Transportstyrelsen, vilket framstår som minst sagt befogat med tanke på alla problem som uppdagats.
Extremt provocerande är dessutom att friskolekoncernen Academedia, som äger Praktiska gymnasiet i Luleå, samtidigt beslutat om en ny vinstutdelningspolicy som innebär att 30 procent av överskottet ska kunna delas ut till aktieägarna.
Det föranleder riksdagsledamoten Linus Sköld (S) att rikta en fråga till nya skolministern Lotta Edholm (L).
"Ska skolor som anordnar transportprogram där elever inte ens får behörighet för tung trafik verkligen kunna ta ut vinst?", undrar Sköld med rätta.
Tyvärr är Praktiska gymnasiet i Luleå inte det enda exemplet på bristerna i dagens friskolesystem. Vi har fått en kommersialisering av skolväsendet som inte är sund.
Det borde vara en självklarhet att skolan ska vara en bildningsinstitution och att skattebetalarnas pengar ska användas för att ge alla barn och ungdomar en bra utbildning – inte förvandlas till aktieutdelningar till redan penningstinna kapitalägare.
Det är ju något fullkomligt groteskt att en friskola får nästan 200 000 kr per elev för att ordna ett gymnasieprogram och sedan inte fullföljer sina åtaganden. Då är det inte längre elevernas bästa som står i fokus.
Det finns så klart goda exempel och engagerade pedagoger även i friskolesektorn. Men det är också uppenbart att det finns alltför många oseriösa aktörer som lockats av möjligheterna att göra snabba klipp på skattebetalarnas bekostnad.
Därför är behöver verksamheten, som påpekats många gånger på denna ledarsida, regleras betydligt hårdare än vad som är fallet idag.
Vinsterna för de fyra största skolkoncernerna har de senaste fem åren uppgått till 4,6 miljarder kr.
Det är pengar som istället hade kunnat användas för att höja kvaliteten i både grundskola och yrkesutbildningar.