I början av maj tog Hela kommunen ska leva och lära initiativet till namninsamlingen. De har sex månader på sig att samla in tio procent av de röstberättigade Luleåbornas namnunderskrifter, motsvarande drygt 4 000 stycken, och efter sommaren är de uppe i över 6 600 namn.
– Det trillar in massor med underskrifter, de är väldigt aktiva i sörbyarna. Inga problem att hitta folk som vill skriva på. Men det tar lång tid, eftersom alla vill diskutera och prata, säger Pontus Johansson, en av HKSLOL:s företrädare.
Läs mer: Niklas Nordström om skolstriden: "Folkomröstning i höst"
Läs mer: "Vi vill samla ihop 15 000 namn"
Vad säger Luleåborna?
– De är upprörda, tycker att det som sker med skolan i Luleå är under all kritik. De flesta vill se mindre skolenheter och att kommunen slutar spara på barnen. En trygg, säker skolmiljö ska alla kommuner ha råd med. Barn ska kunna ta ryggsäcken och cykla till skolan.
Även om tillräckligt många namnunderskrifter finns har folkintiativet bestämt att den 11 oktober är sista dagen för insamlingen, som därefter lämnas över till kommunen.
För ett beslut om en folkomröstning krävs att en tredjedel av kommunfullmäktige röstar ja.
– Vi har hela oppositionen med oss, alla utom M.
Samtidigt har den preliminära frågeställningen till folkomröstningen möts av kritik från styrande politiker, som menar att den är för lång och "luddig".
Pontus Johansson håller delvis med.
– Frågan kan förenklas till att handla om ett nej till centralisering och stordrift, "fabrikskonceptet" kring barnen och skolan. Men det är också viktigt att ha med landsbygds- och klimatperspektivet.
Det folkinitiativet kräver är att strategibeslutet kring Framtidens skola – den nya skolstrukturen som kommunfullmäktige tog beslut om våren 2016 – rivs upp och ersätts av en ny utredning, nya underlag.
– Jag bläddrade i en Vårt Luleå från 2015, då konceptet kring Framtidens skola började sjösättas. Redan då togs viljeinriktning och strategiska beslut mot större skolenheter och nu börjar vi se resultatet av den, säger Pontus Johansson.
Frågan i folkomröstningen, menar han, skulle således kunna förenklas till "Vill du ta fram en ny utvecklingsplan för skolan?", eller dylikt.
– Vi vill ha ett omtag. När beslutet om Framtidens skola togs, utelämnandes många perspektiv. Vad tycker personalen om storleken på skolorna, var vill de jobba? Besluten var inte heller baserade på forskning.
Efter Socialdemokraternas bakslag i juni, när de drog tillbaka det egna initiativet till folkomröstning, har inte kommunfullmäktiges presidium tagit kontakt med folkinitiativet.
Läs mer: Oppositionen: "Respektera folkinitiativet"
Läs mer: Nordström: "Jag blir inte klok över oppositionen"
Läs mer: Folkomröstningen: Detta gäller nu
Läs mer: S backar om folkomröstningen
Läs mer: Då kan folkomröstningen om skolan hållas
– De har inte hört av sig sedan dess. Men i slutändan borde det vara kommunfullmäktige som bestämmer hur frågeställningen ska formuleras. Om de tycker att den är för "luddig" eller liknande, får de diskutera med oss hur den ska förenklas.
Ni vill inte ha med hotet om skattehöjningar versus bevarade småskolor?
– Det säger vi nej till. Visst kan många Luleåbor betala mer skatt, men alla klarar inte detta. Och Luleå har redan höga skatter. I stället borde kommunen kunna hushålla bättre med sina resurser.
Pontus Johansson räknar med att folkomröstningen kan hållas hösten 2020.
– Jag tror att många går till valurnorna. Alla i kommunen är på tårna nu i frågan, eftersom i princip alla drabbas på något sätt.
Vad tror du om resultatet?
– Det kommer bli ett rungande ja till ny utvecklingsplan för skolan. De flesta, även stadsbor, vill ha ett omtag i skolfrågan. Folk är trötta på hur politiken har skött detta.
Dock är resultatet av folkomröstningen enbart rådgivande.
– Nu får demokratin verkligen prövas. Det skulle inte falla väl ut om resultatet ignoreras av de styrande. För sin egen skull borde politkerna ta stor hänsyn till resultatet. Det är så direktdemokrati ska fungera, säger Pontus Johansson, Hela kommunen ska leva och lära.