Proteststormen bland vårdnadshavare till särskoleeleverna har vuxit sedan beskedet att skolskjutsen till och från fritids försvinner från och med höstterminen 2023.
Den infekterade frågan togs upp vid onsdagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden, efter initiativ från både Liberalerna och styrande S, V och MP.
En enig nämnd beslutade att pausa tjänstemannabeslutet och ge skolchef Maarit Enbuske uppdraget att säkerställa att skolskjutsen fortsätter i höst, utan avbrott, i väntan på att juridiken utreds vidare.
– Vi från majoriteten väckte initiativ i samma veva som L, bra att det kom från två olika håll. Intentionen är densamma även om det inte finns en tidsfrist inskriven i vårt uppdrag till skolchefen, säger Emma Engelmark (S), bun-ordförande.
Hon deltog själv vid måndagens möte med föräldrarna till flera av de berörda särskoleeeleverna.
– Mest värdefullt var att få höra historierna kring hur deras livssituationer ser ut. Väldigt känslosamt. Jag är ju själv förälder och barnen betyder allt, så jag förstår att detta har skapat mycket oro.
Nämnden informerades i mars av den ansvariga chefen för skolskjutsteamet, Britt-Marie Ejnestrand, om att servicen rörande skolskjutsen skulle upphöra, vilket väcker frågan om skolpolitikerna redan då borde ha satt sig in mer i hur beslutet drabbar elever och föräldrar.
– Lätt att vara efterklok men ingen i nämnden reagerade när informationen gavs. Jag borde själv ha agerat snabbare men ibland är det svårt att överblicka konsekvenserna. Samtidigt var detta en delegationsfråga som inte vi skulle ta politiskt, säger Engelmark.
Tidigare var du tydlig med att skolskjuts från fritids inte är förenligt med skollagen. Har du ändrat dig?
– Det är fortfarande så att enligt skollagen är det endast skolskjuts till och från skolan som gäller. Nu gäller det i stället att titta på övrig lagstiftning, som barnkonventionen och kommunallagen, och även hur andra kommuner har hanterat detta.
Kör ni över tjänstemännen nu?
– Nej. Det finns inget att anmärka på vad gäller tolkningen utifrån skollagens perspektiv. Men ibland kan man göra avsteg från skollagen. Det här handlar om barn och unga som behöver en ”extraservice” utifrån en annan lagstiftning, så oavsett vad utredningen landar i kan politiken ändå utmana lagstiftningen.
Även Fredrik Hjälte, bun-ledamot för L, ger uttryck för självrannsakan.
– I efterhand kan jag tycka att det var dåligt av både oss i L och övriga partier att vi inte såg vilka effekterna kunde bli. Vi borde ha agerat tidigare.
Är det rätt att S, V och MP tar åt sig äran nu?
– Nja, huvudsaken är att eleverna får transport till och från fritids. Jag har alltid varit pragmatisk i politiken och det här är en för viktig fråga för att säga vem som har gjort rätt och fel, säger Fredrik Hjälte (L).
Trots det nya uppdraget vidhåller skolchef Maarit Enbuske att skolskjutsen inte är förenlig med skollagen utifrån likställighetsprincipen.
– Skolskjutsteamet har gjort rätt bedömning, det säger både våra egna jurister och externa.
Samtidigt accepterar hon att frågan nu ska utredas på nytt.
– Vi behöver titta om vi har missat något. Det kan finnas annan lagstiftning som jag inte är expert på, som socialtjänstlagen, som kan möjliggöra servicen. Vi har också kollat med Uppsalas skolförvaltning och där frångår de skollagen, efter en beställning från politiken.
Men Enbuske tror inte att utredningen är färdig förrän en bra bit inpå höstterminen.
– Vi kan nog inte presentera något för nämnden förrän tidigast i oktober.