"Det finns skiljelinjer i Natofrågan mellan könen, även gällande ålder. De som är engagerade i fredsrörelsen är ofta kvinnor och det här är starkt sammankopplat med det", säger Emilia Töyrä (S), riksdagsledamot och ledamot i S-kvinnors förbundsstyrelse.
Sverige närmar sig en ansökan om ett Natomedlemskap med stormsteg och S avgör frågan. Så sent som vid kongressen hösten 2021 slog partiet fast att den svenska alliansfriheten skulle värnas även i fortsättningen men nu genomgår S en mödosam intern säkerhetspolitisk dialog, där medlemmarna förväntas ompröva den tidigare negativa hållningen till försvarsalliansen.
Men kritiken inom partiet blir också alltmer tydlig och det är sedan tidigare känt att sidoförbunden Tro och solidaritet och SSU står fast vid ett nej till Nato.
I veckan kunde Svenska Dagbladet även rapportera att en majoritet av ledamöterna inom förbundsstyrelsen för S-kvinnor, med klimat- och miljöminister Annika Strandhäll som ordförande, tänker säga nej till en Natoansökan.
Riksdagsledamot Emilia Töyrä (S) från Kiruna, som är ledamot i både S-kvinnors förbundsstyrelse och i distriktsstyrelsen, har tidigare uttryckt stark skepsis inför ett närmande till Nato.
– När vi har en pågående konflikt så nära oss, är det inte rätt läge att ändra vår säkerhetspolitiska hållning. (...) Framförallt vill jag inte vara beroende av kärnvapen, och som Natofördraget ser ut i dag bygger det på kärnvapeninnehav, sa hon i en intervju med Norr Media bara för en månad sedan.
Men nu vill Töyrä inte lämna lika tydliga besked, och därmed inte heller bekräfta SvD:s uppgifter.
– Vi har ett möte på fredag med landets S-kvinnor och jag vill inte tala om vart vi står i Natofrågan innan alla har kommit till tals. Personer i ledande positioner som jag ska inte få styra dagordningen.
I förbundsstyrelsen i S-kvinnor, där klimatminister Annika Strandhäll är ordförande, finns en majoritet för att stå fast vid ett nej till Nato, enligt uppgifter till SvD.
Hon medger ändå att kvinnoförbundet historiskt har varit tydliga i sitt avståndstagande till både Nato och krigsupprustning i allmänhet.
– Det finns skiljelinjer i Natofrågan mellan könen, även gällande ålder. De som är engagerade i fredsrörelsen är ofta kvinnor och det här är starkt sammankopplat med det.
Varför är det så?
– Jag tror att könsrollerna spelar stor roll. Kvinnor generellt tar större ansvar för familj och hem, och då vet man hur viktig freden är för att bygga ett samhälle. Samtidigt förväntas inte män backa för konflikter, oavsett om det är militärt eller mer personligt. Med det sagt menar jag inte att alla män vill ha krig, säger Emilia Töyrä.
Norrbottens S-kvinnor, med Elisabeth Lindberg som ordförande, har möte rörande säkerhetspolitiken och Natofrågan på torsdag kväll.