"Min samlade bild är att S i Norrbotten inte har någon större kritik kring processen. De flesta är medvetna om att det är ett skarpt, förändrat läge", säger länets S-ordförande Fredrik Lundh Sammeli apropå Natodialogen inom partiet.
S-distrikt runtom i landet arbetar olika rörande medlemsdialogen kring säkerhetspolitiken och Natofrågan. Flera distrikt har seminarier på arbetarkommunnivå men det har inte skett i Norrbotten.
Däremot hade distriktsstyrelsen ett fysiskt möte i fredags med länets S-toppar – AK-ordföranden, kommunalråd, oppositionsråd och riksdagsledamöter. Även Natokritiska sidoorganisationer som Tro och solidaritet, SSU och S-kvinnor i Norrbotten var inbjudna.
– Det är ett nytt säkerhetspolitiskt läge i behov av nya ställningstaganden. Oavsett vad Sverige gör är det ett aktivt beslut – antingen står vi kvar som alliansfria, eller så ansöker vi om Natomedlemskap. Och det finns inga riskfria vägar framåt, säger Fredrik Lundh Sammeli (S) som även sitter i högsta partistyrelsen.
Hur gick tongångarna på mötet?
– Bra diskussioner, stort intresse. Men frågan är enormt komplex och folk landar så klart olika i sina tankegångar.
Han vill inte uppge vilken sida i S-debatten i norr som hittills är mest tongivande – Ja eller Nej till Nato?
– Jag vill inte föregripa den säkerhetspolitiska dialog vi har nu. För mig är det viktigt att få lyssna in diskussionerna.
Men den interna S-kritiken mot Natoprocessen tilltar och flera av sidoorganisationerna menar att den går för fort fram.
Lundh Sammeli har en delvis annan bild utifrån samtalen med länets S-företrädare.
– Min samlade bild är att S i Norrbotten inte har någon större kritik kring processen. De flesta är medvetna om att det är ett skarpt, förändrat läge. Vi behöver det här tempot nu även om det finns de som tycker att det går för fort och att Natofrågan är för svår.
Varför måste Sverige synkronisera en eventuell Natoansökan med Finland?
– Om Sverige ska ta det steget, finns en enorm styrka i att göra det i en samlad process, i förhållande till säkerhetsgarantier och symbolvärde med mera. Och när Finland ansöker om ett medlemskap i Nato kommer säkerhetsläget försämras ytterligare.
"Om man säger att man inte vill gå med i Nato i Finland, då är man plötsligt Putinanhängare. Olyckligt om vi hamnar där i Sverige också", säger Haparandapolitikern Marlene Haara (S), ordförande för Tro och solidaritet i Norrbotten.
Menar du att hotbilden stärks mot Sverige när Finland ansöker om Natomedlemskap?
– Ja, mycket möjligt. Därför tror jag att det är bra att ha en samlad process, även om vi landar i två olika beslut.
Men vad har Sverige för handlingsutrymme då, egentligen?
– Vi ska göra det som är bäst för Sverige, säkerställa fred, frihet och trygghet. Få vill egentligen ta besluten i det här tempot då det är en otroligt komplex helhet men S i Norrbotten har ett enormt förtroende för Magdalena Andersson som statsminister och att hon leder oss i detta.
– Norrbotten är också en central del av Nordkalotten, med närheten till Arktis, och många i länet har närmare till Ryssland än till vår egen huvudstad, säger länets S-ordförande.
Statsminister Magdalena Andersson (S) har ännu inte tagit ställning officiellt i Natofrågan.
Allt du säger nu talar för ett fortsatt snabbt närmande till Nato och en synkronisering med en finsk medlemsansökan?
– Nej. Det är viktigt att vi har vår egen process. Men beslut av S kommer senast den 23-25 maj. Dessutom kommer den säkerhetspolitiska analysen från riksdagspartierna om några dagar.
Nato har själva krav på att det i ett ansökningsförfarande ska finnas en bred folklig förankring för ett medlemskap i försvarsalliansen.
Samtidigt visar aktuella opinionssiffror från DN/Ipsos att ”bara” 48 procent av svenskarna vill att Sverige ansöker om ett medlemskap.
Andelen S-väljare i samma undersökning som stöder en svensk ansökan har förvisso stigit från 21 procent i december till 41 procent i april, men utgör alltså ännu ingen övertygande majoritet i partiet.
Lundh Sammeli ser inte det som ett problem.
– Regeringen har enligt grundlagen möjlighet att göra själva Natoansökan medan riksdagen fattar beslut om ett avtal efter den processen. Och om en stor majoritet finns för ett Natomedlemskap i riksdagen, då är det en bred förankring i det svenska samhället och politiken.
I förbundsstyrelsen i S-kvinnor, där klimatminister Annika Strandhäll är ordförande, finns en majoritet för att stå fast vid ett nej till Nato, enligt uppgifter till SvD.
Sidoorganisationer som Tro och solidaritet, S-kvinnor och SSU är Natokritiska. Hur stor är splittringen inom S?
– Det är fullt naturligt och jag har full respekt för att människor landar olika kring hur fort processen går och i enskilda ställningstaganden. Men nu förändras världen och då måste våra ställningstaganden omprövas.
Men vilken betydelse har medlemsdialogen när mycket tyder på att partistyrelsen redan har bestämt sig?
– Alla som har deltagit i dialogerna hittills tror jag har en annan bild. Vi har högt i tak, lägger fram både för- och nackdelar med ett Natomedlemskap på bordet.
Varför kan inte diskussionen få pågå längre? Är inte det för att slippa att Natofrågan ska bli en valfråga?
– Nej. Den här frågan är allt annat än enkel att ha i en valrörelse. Till skillnad från V, som vill ha en folkomröstning, eller M som vill göra det till en valfråga, har vi valt ett annat perspektiv. Vi måste göra det som är bäst för Sverige.
Han fortsätter:
– Alla skulle ha önskat att vi hade längre tid på oss men precis nu kommer ”nyhetsflashar” om att Ryssland stormar stålverk i Ukraina för att döda 100-tals människor. Det är en annan verklighet i dag. Och Sverige är inte i samma trygghet längre. Därför måste vi kunna ta ansvar här och nu.
Finns det inte en risk att medlemmar ser processen som odemokratisk nu och i stället väljer andra partier i höstens val?
– Människor förväntar sig att S, i både lätta och svåra frågor, är det parti som är beredda att sätta Sveriges bästa främst och ta ansvar. Och det gör vi nu, som parti och i regeringsställning, säger S-ordförande Fredrik Lundh Sammeli.