"Framför allt vill jag inte vara beroende av kärnvapen, och som Natofördraget ser ut i dag bygger det faktiskt på kärnvapeninnehav", säger Emilia Töyrä, riksdagsledamot på Norrbottensbänken.
Kriget i Ukraina intensifierar diskussionen om ett svenskt Natomedlemskap. Frågan splittrar länets riksdagsledamöter och även inom S råder skilda åsikter, när till och med tongivande, vänstersinnade S-debattörer som Daniel Suhonen öppnar för ett närmande till försvarsalliansen.
Men ledande partiprofiler i länet är eniga om att Sverige inte ska ansöka om medlemskap – i alla fall inte i närtid.
– När vi har en pågående konflikt så nära oss, är det inte rätt läge att ändra vår säkerhetspolitiska hållning, säger riksdagsledamot Emilia Töyrä i Kiruna (S).
Riksdagskollegan Fredrik Lundh Sammeli (S), partiets distriktsordförande, håller med.
– Vi ska inte ompröva svensk säkerhetspolitik mitt i ett krisläge. Det ska ske under ordnade former, med långsiktighet i fokus.
Claes Nordmark (S), Bodens kommunalråd, säger samtidigt att Sverige, tillsammans med Finland, kan behöva öppna för ett medlemskap.
– I och med Ukrainakrisen har klockat vridits tillbaka till en tid som ingen vill ha, och då måste vi ställa oss frågan om fortsatt alliansfrihet är det bästa eller om vi nu ska söka ett medlemskap. Jag kan inte ta tvärsäker ställning i nuläget.
Töyrä poängterar att Natos egna stadgar kräver en folklig förankring för ett inträde, och då genom en folkomröstning. En färsk Novus-mätning visar att 41 procent av svenskarna är för ett medlemskap, medan 35 procent säger nej och övriga är osäkra.
– Men jag tror inte att medborgarna ska behöva ställas inför såna här beslut av rädsla och hot, säger Töyrä.
"Det är viktigt att Sverige är alliansfritt. Det har tjänat oss väl i historien, och det är viktigt även framöver", säger Fredrik Lundh Sammeli (s), riksdagsledamot och distriktsordförande för partiet.
Samtidigt menar politiska bedömare att Natodebatten kan bli en avgörande valfråga, med en socialdemokrati som pressas av såväl en förändrad folkopinion som påtryckningar från borgerligheten – och även den interna debatten.
– Oppositionen kan driva på Natofrågan men S i regeringsställning måste hantera landet. Det kommer en tid för Natodiskussion men nu är det tid för samling. Vi har redan aktiverat ett fördjupat Natosamarbete, övar tillsammans och delar information, säger Lundh Sammeli.
Hur påverkar Natofrågan S inför valet?
– Ett krig i Europa kan inte vara ett taktiserande i en valrörelse. Debatten riskerar att bli osmaklig. Vi gör det som krävs nu för att stödja Ukraina, stärka Sverige och ha ett nära samarbete med resten av Europa, inklusive Nato.
"Finns det en majoritet i riksdagen för ett Natomedlemskap efter valet, antar jag att det blir så", säger Claes Nordmark (S), Bodens kommunalråd.
Claes Nordmark menar att det i slutändan är folket som avgör.
– Finns det en majoritet i riksdagen för ett Natomedlemskap efter valet, antar jag att det blir så.
Emilia Töyrä tror att partiet kan påverkas av åsiktsströmningarna men att skälen till att inte gå med i Nato ännu är tillräckligt starka, trots att Sverige inte åtnjuter samma militära stöd vid eventuella ryska angrepp om inte alliansfriheten överges.
– Det viktiga nu är att bygga upp det egna försvaret och civilförsvaret. Framförallt vill jag inte vara beroende av kärnvapen, och som Natofördraget ser ut i dag bygger det faktiskt på kärnvapeninnehav.
– Vi kan inte bara säga att Nato är lösningen. Det är ingen organisation utan interna problem. För ett år sedan var Trump den tyngste Natoledaren, säger Lundh Sammeli.
Men kan Sveriges dagar som alliansfri nation vara överspelade på sikt?
– Det är viktigt att Sverige är alliansfritt. Det har tjänat oss väl i historien, och det är viktigt även framöver, säger länets S-ordförande.