Under flera års tid har de omstridda gruvplanerna i Kallak varit föremål för en infekterad debatt. Den samiska renskötseln och naturvärden har ställts mot arbetstillfällen och samhällsekonomiska effekter.
Det som alla väntar på är om gruvbolaget, Jokkmokk Iron Mines, ska beviljas bearbetningskoncession eller inte. Länsstyrelsen i Norrbotten har tidigare sagt nej. Deras linje blev en frontalkrock med Bergsstaten som istället sa ja. De två myndigheterna är inte överens om påverkan på renskötseln.
LÄS MER: Kallak hamnar hos regeringen
För att lösa tvisten skickades Kallakgruvan till regeringens bord i februari. Regeringskansliet med näringsminister Mikael Damberg (S) i spetsen har sedan dess samlat in yttranden för att bilda sig en uppfattning.
Ett besked om en eventuell gruvdrift skulle ha kommit till sommaren. Men då meddelade Mikael Damberg till SVT Nyheter Norrbotten att de skulle kunna bli klara till hösten.
– När det finns olika myndigheter som tycker olika saker är det viktigt att det är ett korrekt underlag när vi ska fatta beslut, sa han till SVT.
Med två dagar kvar på året står det klart att Kallakgruvans öde avgörs 2016. Någon exaktare prognos än så finns inte.
– Den frågan bereds fortfarande i regeringskansliet, säger Ann Wolgers, pressekreterare hos Mikael Damberg.
Under tiden har en del saker hänt. Järnmalmspriset har rasat, och Jokkmokks kommunalråd, Robert Bernhardsson (S), har en annan syn på gruvan än hans politiska företrädare. Anledningen blev en konsultrapport som visade att gruvans samhällsekonomiska effekter på Jokkmokk inte skulle bli så positiva som förväntat.
– Det är väldigt tydligt att Jokkmokk inte kan fokusera på en gruva, sa han till NSD.
LÄS MER: Gruva vänder inte utvecklingen
Jåhkagasska sameby har också riktat hård kritik mot länsstyrelsen efter deras senaste svar till regeringen om Kallak. I detta andra yttrande, som kom i somras, gör länsstyrelsen en tydligare samhällsekonomisk analys och tar positiv ställning till ett tillstånd. Samebyn påstår att tjänstemännen har blivit överkörda av landshövdingen och länsrådet som skrev yttrandet, och att deras beräkningar på arbetstillfällen är bristande.