"Gruva vänder inte utvecklingen"

En gruva i Kallak minskar utflyttningen – men vänder inte Jokkmokks negativa utveckling. Det visar en färsk studie som Jokkmokks kommun beställt.

STUDIE. Rapporten om gruvans effekter på Jokkmokk har presenterats för kommunen.

STUDIE. Rapporten om gruvans effekter på Jokkmokk har presenterats för kommunen.

Foto:

JOKKMOKK2015-03-09 06:00

– Effekterna finns där men det blir inget genomslag, som man kanske förväntat sig. Det är väldigt tydligt att Jokkmokk inte kan fokusera på en gruva. Det krävs ett bredare och mer strategiskt tänk, säger kommunalrådet Robert Bernhardsson.

Konsultrapporten är en del i projektet Tillväxt Jokkmokk.

– Uppdraget var inte att komma med slutsatser om en gruva är bra eller dålig utan att få fram vad det kan leda till för förändringar i kommunens utveckling, säger Johannes Henriksson, projektledare vid Ramböll.

Företaget har tagit fasta på år 2030 och gjort beräkningar i en modell som Statistiska centralbyrån (SCB) tagit fram. Man har skissat tre olika scenarior och tagit hänsyn till ett flertal olika faktorer (se faktaruta).

Resultatet: Jokkmokks befolkning, i dag 5080 invånare, minskar – trots gruvdrift.

– Det blir en inflyttning och tillfällig befolkningsökning när gruvdriften drar igång men sedan avtar den och utvecklingen vänder tillbaka i gamla spår även om kommunen kommer att ha en större befolkning år 2030 vid gruvdrift jämfört med utebliven sådan, säger Johannes Henriksson.

En del i prognosen är förstås att många gruvarbetare arbetspendlar.

– Jo, men jag kan tycka att "fly in, fly out" är överdrivet i debatterna. Här handlar det också exempelvis om att Jokkmokk inte har någon tradition av gruvdrift. Det blir många företag utifrån som levererar varor och tjänster.

Robert Bernhardsson säger att Jokkmokk måste fokusera på andra tillväxtområden. Besöksnäringen och de samiska näringarna, exempelvis.

– Vi måste titta på vad vi har i kommunen. Jag har kontakt med turismföretag i södra Norrland som vill etablera sig här i närtid, inte minst med tanke på hur deras vinter är. Vi har samiska institutioner som jag tror kan växa och generera arbetstillfällen. Jag har vidare starka förhoppningar på att Naturvårdsverket i framtiden kan förlägga arbetstillfällen i Jokkmokk om verksamheten med nationalparkerna utvecklas. Det tänker jag jobba hårt för.

Bernhardsson har i stort sett gett upp tanken på en gruva i Kallak.

– Om man tittar på malmpriserna, att det startat ytterligare stora gruvor i världen under 2014 och erfarenheterna av Northland...nej, jag har svårt att föreställa mig att det finns en affärsmässig grund för att starta en gruva i Jokkmokk.

STUDIE OM GRUVA I JOKKMOKK

Tre huvudscenarior är framtagna:

1) Ingen gruvdrift. Befolkning: 4291 invånare.

2) Gruvdrift drar igång år 2020, skapar 250 jobb och 70 procent går till Jokkmokksbor. Befolkning: 4668 invånare.

3) Samma som ovan men 30 procent av jobben går till Jokkmokksbor. Befolkning: 4428 invånare.

Exempel på faktorer man tagit hänsyn till: investeringsbehov, befolkningsstruktur, arbetspendling och vilka branscher som påverkas.

Gruvdriftens eventuella negativa effekter på andra näringar är ej medtagna.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!