Åklagare Håkan Nyman ansåg att piloten agerat oaktsamt genom att flyga för nära moln, att vänta för länge med att beordra nödutsprång samt att ha utfört för avancerad flygning. Men tingsrätten friade piloten och när hovrätten förkunnade dom i målet gick de på samma linje.
Läs mer: Flygolyckan prövas av hovrätten
Läs mer: "Vi har väldigt svårt att kalla det en olycka"
Det var bland annat genom ett nytt förhör med sakkunnige f.d. stridspiloten Alf Thoor som åklagarsidan framförde att vågflygning var en för avancerad segelflygning för en förstagångsflygning. Men hovrätten anser att det inte bevisats något annat än att väder och vind var bra för att utföra vågflygning. Därför var det inte ett otillåtet risktagande av piloten att genomföra vare sig en provlektion eller passagerarflygning under den ödesdigra aprildagen 2015.
Hovrätten ansåg inte heller att det bevisats att piloten på ett oaktsamt sätt flugit för nära molnet som planet till sist hamnade i och som föranledde kraschen. Detta för att varken sakkunniga eller haverikommissionens rapport kunnat förklara varför planet hamnat i moln. Därmed kan inte piloten klandras, trots att han möjligen gjort sig skyldig till en felbedömning.
Läs mer: Åklagaren: "Oaktsamheten är tydlig"
Läs mer: Segelplansolyckan: "Handlade om sekunder"
Inte heller ansåg hovrätten det bevisat att piloten beordrat nödutsprång för sent. Inte förrän planets vingar brutits av stod det klart att det inte gick att rädda. Det tog bara sju sekunder från vingbrottet till att planet slog i marken.