Under onsdagen, närmare bestämt kl 09:00, är det dags för årets första partiledardebatt i riksdagen. Den inleds med att statsminister Ulf Kristersson (M) och oppositionsledaren Magdalena Andersson (S) talar sju minuter vardera. Därefter följer övriga partier i storleksordning (SD, V, C, KD, MP och L).
För Kristersson är det en debatt som är ganska mycket "upp-till-bevis". Den nya högerregeringen har haft en usel start.
Inför valet utlovades det både kraftigt sänkta drivmedelskostnader och ett nytt elprisstöd som skulle vara på plats redan 1 november. Men av de storstilade vallöftena har det blivit intet.
Sänkningen av bensin- och dieselskatterna är knappt märkbar för bilisterna vid pump – och det nya elprisstödet till pressade företag och hushåll kan börja betala ut tidigast någon gång under mars-april möjligen.
Till detta ska läggas att statsbidragshöjningen för kommuner och regioner redan urholkats av den stigande inflationen, de allmänna prisökningarna, vilket riskerar att leda till nya stålbad inom de offentliga kärnverksamheterna.
Därför är det inte undra på att högerpartierna tappar mark i opinionsmätningarna. Partierna i regeringsunderlaget (M, SD, L och KD) backar till 46,1 procent, enligt SVT Novus senaste väljarbarometer. Samtidigt ökar de fyra oppositionspartierna (S, C, MP och V) till 52,3 procent.
Kort sagt: Högerpartierna får betala ett högt pris för sina löftessvek och en direkt svag välfärdspolitik.
Samtidigt har Ulf Kristersson sämre personliga förtroendesiffror än Magdalena Andersson. 58 procent av väljarna har stort eller ganska stort förtroende för S-ledaren. För M-ledaren är samma siffra bara 38 procent. Allt enligt Aftonbladet/Demoskop.
Därför är det begripligt att Magdalena Andersson och Socialdemokraterna känner viss tillförsikt och optimism inför 2023. Många av dem som gav sin röst till högerpartierna, det så kallade Tidölaget, är besvikna och söker en annan politisk hemvist.
Men för socialdemokratin gäller det också att komma ihåg att saker och ting kan förändras snabbt.
Minns den borgerliga regeringsperioden 2006-2014. Under 2007 blev det rena genomklappningen för Fredrik Reinfeldts regering i väljaropinionen. Oppositionspartierna ledde med hela 14 procentenheter i mätningarna – ett försprång som bedömdes som ointagligt.
"Alliansen är rökt", fastslog till och med statsvetarprofessorn och Sveriges mest erfarna valforskare Sören Holmberg.
2010 fick alliansen dock ändå förnyat förtroende. Alla borgerliga tillkortakommanden och svagheter under 2007 var bortglömda när väljarna gjorde sitt val 2010.
Därför bör Socialdemokraterna bara vara lagom glada för dagens opinionssiffror. De säger något om stämningsläget bland väljarna just nu – i januari 2023 – men de säger inget om hur det kommer att gå i nästa val.
Av det skälet är det också viktigt att socialdemokratin fortsätter att förnya och förändra delar av sin politik.
Enligt Valu, SVT:s stora vallokalsundersökning, har många förtroende för partiets politik för jobben, sjukvården, skolan, landets ekonomi, jämställdheten och pensionerna. Men det finns många punkter där partiet behöver vässa och utveckla sin politik. Dit hör bland annat kriminalpolitiken och energipolitiken, områden där socialdemokratin ofta pressades och hamnade på defensiven i valdebatterna 2022.
Kort sagt: Det finns även en hemläxa att göra för S inför valet 2026. Det räcker inte med att skälla på Kristersson & Co under kommande år.