2 november skickade SKR (Sveriges kommuner och regioner) en dramatisk hemställan till finansminister Elisabeth Svantesson (M).
SKR pekade på att den försämrade konjunkturen, i kombination med pris- och löneökningar, kommer att "kraftigt påverka" ekonomin de kommande åren.
Skatteunderlaget krymper samtidigt som kostnaderna ökar. Enligt SKR förväntas årliga underskott i sektorn på omkring 20-30 miljarder kr under de kommande åren.
Följaktligen krävde SKR en uppräkning av statsbidragen för att inte urholka kvaliteten i vård, skolor och omsorg.
Svantessons och högerregeringens statsbudget för 2023 täcker dock inte på långa vägar de växande underskotten och behoven.
De generella statsbidragen räknas upp med sex miljarder kr. Men höjningen är långtifrån den nivå som krävs för att kompensera kommunerna för vikande skatteunderlag och mycket kraftiga pris- och kostnadsökningar. Och den kommer definitivt inte att räcka för att förbättra standarden i de offentliga verksamheterna.
Det ställer landets kommun- och regionpolitiker inför ett antal svåra val.
"Antingen så tvingas kommuner och regioner att göra stora nedskärningar med längre köer till sjukvården, ännu mer stressad hemtjänstpersonal och större barngrupper i förskolan som följd. Eller så tvingas de nu höja skatten för vanliga löntagare", konstaterar helt riktigt oppositionsledaren Magdalena Andersson (S).
Enligt LO:s (Landsorganisationens) beräkningar behövs så mycket som 188 miljarder kr fram till 2026 enbart för att tillgodose de växande behoven inom vård, skolor och omsorg. Vill man dessutom höja kvaliteten och öka bemanningen i exempelvis äldreomsorgen, vilket ju inte är helt orimligt, så krävs ännu större insatser.
SKR räknar med att det behövs 52 000 fler anställda för att möta den demografiska utvecklingen. Men enligt LO krävs ytterligare 50 000 anställda – det vill säga totalt 102 000 fler – för att skapa vettiga arbetsvillkor för alla välfärdsarbetare.
Efter pandemin pekade även den statliga coronakommissionen på vikten av att stärka de samhälleliga kärnverksamheterna. Till exempel innehöll kommissionens första betänkande hård kritik mot arbetsförhållandena inom äldreomsorgen.
Den pekade på brister i bemanningen, hur många anställda en chef ansvarar för, anställningstryggheten och personalkontinuiteten. Andelen timanställda måste kraftigt minska och den medicinska kompetensen måste förstärkas, skrev kommissionen.
I statsbudgeten för 2023 har dessa slutsatser emellertid inte gjort några avtryck.
Det är mycket illa. Kommuner och regioner står inför ett mycket tufft läge och högerregeringen erbjuder ingen hjälp på vägen.