Kommunerna krisar på bred front i Norrbotten. Simon Matti tror att det blir svårt att hitta politiker som vill styra i framtiden och anser att kommunsammanslagningar bör diskuteras.
– Jag förstår inte att den här frågan inte är högre upp på agendan, säger Simon Matti, som är professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
Bara de senaste dagarna har haverierna duggat tätt. Kommunstyrelsen i Pajala är entledigad efter en längre tid av turbulens, och den styrande koalitionen har spruckit.
Även i Haparanda och Älvsbyn hänger majoritetsstyret löst. Lägg till Kirunas ekonomiska kris, som varit en följetong under längre tid.
Gemensamma nämnare: minskande befolkning och minskande resurser.
– Allt detta är tecken på krympande kommuner, och det är ju inte något som ens dykt upp i förrgår. Det har varit en process under lång tid. Särskilt drabbade är inlandskommunerna, säger Simon Matti.
Han fortsätter:
– Även Malmfältskommunerna har problem, trots i princip noll arbetslöshet. Det byggs för lite så de kan inte växa, och med "fly in, fly out" stannar inte skattepengar i kommunerna. Inte heller etableringar medför direkt tillskott för kommunerna. Man kan bara titta på det senaste bråket mellan Talga och Kiruna kommun om grafitbrytningen i Vittangi. Kommunerna får ingen fastighetsskatt och inte heller någon form av vinstskatt. Det är en svår situation.
Närmar vi oss en smärtgräns?
– Vi har redan passerat en viss tröskel. Det blir en negativ spiral för kommuner som inte kan erbjuda samhällsservice. De får svårt att locka folk att flytta in. Man fastnar med de invånare man har, som blir allt äldre. Till sist måste även de flytta till sina anhöriga, för att de behöver hjälp i livet.
Kommunalrådet Ulrica Hammarström (S) har varit kommunstyrelsens ordförande i Pajala men nu har hon gjort sitt.
Nina Waara är kommunalråd i Haparanda. Det är oklart hur kommunen ska styras framöver.
Att hitta politiker som vill och kan styra under dessa premisser blir allt svårare, tror Simon Matti.
– Vem ska sitta i kommunfullmäktige? Vilka personer ska befolka partierna? Det är en jättesvår sits.
Hur kan utvecklingen bli?
– Exempelvis att det kan bli svårt att få ihop en flora av partier i kommunerna. Partier försvinner. Jag tror även att vi på allvar kommer att prata allt mer om kommunsammanslagningar. Det finns ju redan öppningar för att dela olika funktioner. Det behovet kommer öka.
Samtidigt presenterade regeringens utredare, ex-ministern och Norrbottens förre landshövding Sven-Erik Österberg, en rapport så sent som i januari som visade att kommunerna själva inte vill medverka till sammanslagningar.
– Man får anta att intresset kommer att öka när kommunerna inte har muskler nog att driva all nämndsverksamhet på egen hand. Men om det sker i närtid, om 10 år eller om 20 år är svårt att sia om.
Kan det här vara tänkbara namn på kommuner efter sammanslagningar? Det är statsvetaren Simon Matti som tycker att det är dags att ta tag i frågan. Namnförslagen är han dock inte skyldig till.
Simon Matti ger förslag på mindre kommuner som kan tjäna på att slå ihop sig:
- Kalix/Överkalix.
- Gällivare/Jokkmokk.
- Arvidsjaur/Arjeplog.
- Pajala/Övertorneå.
– Det är bara baserat på geografi, förstås. Men det finns fler. Varför är inte Boden och Luleå en kommun, exempelvis? En Piteå älvdal-kommun med Piteå och Älvsbyn. Även de större kommunerna vid kusten har ju ont om pengar och det finns samordningsvinster att göra.
Samtidigt vill Simon Matti nyansera de dystra framtidsutsikterna.
– Vi ser stora industrisatsningar som planeras, med planer på vätgas och vindkraft, Luleå hamn byggs ut och får man igång Malmbanan kan gruvbolagen öka produktionen igen. Det är positiva rörelser som i första hand berör vissa platser och inte kan hjälpa alla små samhällen, men bli en motor i sin helhet som ger en skjuts framåt. Tyvärr är infrastrukturen i Norrbotten dålig, vilket försvårar arbetspendling.