Ni hör dem i radion varje dag. Ni granskar deras arbete på vädersidorna i tidningarna. Och ni gör tummen upp när de i artiklar berättar att solen och värmen är på väg in över Norrbotten.
Sofia Söderberg och hennes kollegor är till stor del ansiktet utåt i den stora SMHI-verksamheten. Deras jobb är att ta fram väderprognoser – och berätta om dess innehåll för allmänheten.
– En stor del av våra arbetspass är radiosändningarna. Vi har en sändning på morgonen och en på eftermiddagen i stort sett landets samtliga P4-stationer, berättar Söderberg och fortsätter:
– Sedan har vi ju den så kallade konsultationen, som innebär att medieföretagen kan ringa till oss och få svar på sina frågor.
Prognoscentralen där mediameteorologerna sitter består av skrivbord och små rum där de delar med sig av sina iakttagelser till radiolyssnare i hela Sverige.
Vid ett skrivbord sitter skåningen Emil Björck och berättar om kommande dygns prognos för en tidning i mellersta Sverige.
Strax bakom honom sitter värmländskan Lovisa Andersson och förbereder en radiosändning till en av lokalstationerna ute i landet.
Tillsammans med Sofia Söderberg och andra meteorologer som till exempel Lisa Frost, Therese Fougman och Alexandra Ohlsson är de några av Sveriges mest kända och profilerade väderexperter.
Men med den titeln följer det också en hel del ansvar, att alltid kunna leverera en prognos – och förhoppningsvis en bra sådan.
– Jo, det är klart man känner press. Ibland blir det oerhört mycket väder om man säger så. Det kan vara mycket varningar, och det värsta är när vädret verkligen ställer till det. Då är man rätt slut efter en arbetsdag, förklarar Sofia Söderberg.
Får ni mycket respons från läsare och lyssnare, med tanke på att ni syns mycket?
– Jag tror att det kan komma in ganska mycket synpunkter som inte kommer direkt till oss. Mycket är väl negativt. För när prognoserna stämmer reagerar folk inte på samma sätt, säger hon och fortsätter:
– Men när det kommer in ärenden som berör oss får vi dem. Vi får ju mycket frågor, och det är ju bara kul när man får frågor om vädret.
Inne i ett av radiorummen klickar Sofia Söderberg upp en väderkarta över Norrbotten på en av skärmarna.
Det nordligaste länet är inte bara det största till ytan. Det är också den del av Sverige som allt som oftast ställer högst krav på meteorologerna.
– Det är stor skillnad jämfört med andra delar av Sverige. Det är mycket mer jobb med att göra prognoser för just Norrbotten, säger Söderberg.
Hon klickar vidare på skärmen, pekar med handen och förklarar vidare:
– Det finns så många olika karaktärer i den här delen, det är ett stort område.
Klimatet skiljer sig oerhört mycket geografiskt. Det är stora höjdskillnader och stora dalgångar som påverkar väldigt mycket.
Och just de stora geografiska skillnaderna gör att vädret också kan se väldigt olika ut, både när det gäller platser, men även rent klimatmässigt.
På vintern kan exempelvis Älvsbyn ha den kallaste temperaturen i Sverige.
Ett halvår senare kan samma mätstation registrera den högsta noteringen i landet.
– Fjällen påverkar mycket när det är västliga strömningar. Dalgångar påverkar också. Ibland kan det ju vara väldigt blåsigt vid kusten utan att man riktigt vet varför. Fjällen kan bromsa upp vindarna, men i dalgångarna får de fart, säger Söderberg.
Hon klickar vidare på datorn och säger sedan:
– Man lär sig något nytt hela tiden, och man blir bättre och bättre hela tiden på att tillföra lite sådana tankar när man gör prognoser.
Läs de tidigare delarna i NSD:s artikelserie.