Ni har säkert hört gamla talesätt som: "Om Anders slaskar skall julen braska". Eller: "Aftonrodnad vacker natt, morgonrodnad skvätt i hatt". Och ni känner säkert till att mycket rönnbär sägs vittna om en sträng vinter och lite snö.
Allt de här är hämtat ur boken "Bondepraktikan", som är över 400 år gammal.
Boken är också ett riktigt bra bevis på att vädret, i alla tider, varit något som påverkat människor i väldigt stor utsträckning. För det finns nog inte en enda person som inte har en åsikt om just vädret. Och det finns nog heller inget annat ämne i hela världen som diskuteras så flitigt som rådande väderförhållanden.
Varför det är så?
Svaren på den frågan är nog lika många som det finns olika typer av väder.
– Rent personligt tror jag att det beror på att vi påverkas väldigt mycket av vädret. Vi är väldigt väderberoende. Har det varit en fin och varm sommar får man så oerhört mycket mer energi under resten av året. Vädret påverkar alla grödor, och samhället i stort är väldigt väderberoende, säger Sofia Söderberg, meteorolog på SMHI.
Klimatologen Sverker Hellström är inne på samma linje som Sofia Söderberg när det gäller människans fascination kring väder.
– Oavsett vad du sysslar med, ekonomi, politik eller industri, är man ju minst någon gång per dag drabbad av vädret. Det är helt enkelt svårt att undvika vädret, säger Hellström.
Men det finns fler förklaringar.
Jonatan Kvernby är också meteorolog. Han har en teori när det gäller svenskens väderintresse.
– Vi har ju väldigt mycket väder i Sverige, om man säger så. Det varierar så mycket här jämfört med många andra länder.
Och är det någon som vet att vädret varierar är det förstås människorna som sitter och verkar i den stora tegelbyggnaden i utkanten av Norrköping.
I drygt 70 år har SMHI, eller Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut – som är det fullständiga namnet på den statliga myndigheten, varit den stora aktören när det gäller väder i Sverige.
Men redan i slutet av 1800-talet bilades Statens Meteorologiska Central Anstalt, och i samma veva publicerades också den första väderprognosen för allmänheten.
Under årens lopp har SMHI växt, utvecklats och fått fler nya grenar i sin verksamhet. I dag arbetar drygt 600 personer inom myndigheten.
– Man hör ju SMHI nämnas minst en gång per dag i olika sammanhang, säger Sverker Hellström.
Men så är det ju också SMHI som står bakom den allra största delen av all information som har med väder att göra.
Och i takt med att tekniken gått framåt de senaste åren, har också tillgängligheten på väder och väderprognoser ökat markant. Det har i sin tur inneburit att fler och fler privata aktörer har gett sig in i väderleken med SMHI.
– Det finns en stor efterfrågan på den här typen av tjänster. Men det ställer mer krav på oss också. Det är en utmaning, hur vi ska presentera vädret i framtiden. Vi jobbar på att hitta nya sätt att presentera vädret på, säger Jonatan Kvernby.
Och med fler aktörer på kartan blir det också en ökad konkurrens för att vinna konsumenten.
När SMHI gör prognoser som sträcker sig tio dygn framåt använder några av konkurrenterna prognoser på 15 dygn.
Det är också där en stor del av svårigheterna ligger. Att hitta en balans mellan att få en bra prognos samtidigt som man vill bjuda på något som ska fungera i många olika kanaler.
– Det är fortfarande svårt att presentera väder, säger Sofia Söderberg.
– Det finns alltid en osäkerhet, och det handlar om hur man ska jobba med det. Det är något som vi diskuterar mycket i det här huset, förklarar Jonatan Kvernby.
En bit bort från den så kallade prognoscentralen, i en annan del av SMHI-huset, har Sverker Hellström sitt kontor. I sitt arbete har han daglig kontakt med människor runt om i landet som har frågor och funderingar kring väder.
Han konstaterar att det har hänt en del de senaste åren när det gäller väder och prognoser.
– Det är en helt annan medievärld nu, jämfört med tidigare. Det är många nya aktörer, säger Hellström.
Han funderar ett lite stund och säger sedan:
– Men det är ändå oftast vi som får skäll när det blir fel...