Passande nog har högsommarvärmen slagit till mot Östergötland när NSD kliver in i den stora tegelbyggnaden som ligger på ett industriområde i utkanten av Norrköping.
Men för meteorologerna på SMHI, är det ingen nyhet att det skulle bli ett efterlängtat väderomslag – från det lite gråa och kalla till strålande sol, blå himmel och dryga 20 grader.
Redan ett par dygn tidigare hade de i det stora kontorslandskapet de kallar för prognoscentralen i stort sett full koll på vad som var på väg att hända uppe bland molnen. Här jobbar bland annat meteorologer, hydrologer och oceanografer. Och det är i det här rummet, på en av våningarna i det stora SMHI-huset, som i stort sett alla väderprognoser som når ut till befolkningen i Sverige, men även stora delar av världen, tas fram.
Meteorologen Jonatan Kvernby huserar i en avdelning som heter Samhälle och säkerhet. Han och hans kollegor jobbar med prognoser i många olika format.
– Vi skriver texter och prognoser till vår egen sajt, smhi.se, till vår app, vi läser land- och sjövädret i P1, och det är också vi som också utfärdar olika varningar, förklarar Kvernby.
Det är även Jonatan Kvernby och hans kollegor som ansvarar för en databas som är grunden till prognoser i olika former och kanaler.
Bland annat köper både TV4 och SVT in vädermaterial från SMHI, som sedan kanalernas egna meteorologer lägger en sista hand på.
– Enkelt förklarat är det vi som sammanställer en stor mängd prognosdata, som sedan blir en konsensusprognos, vilket är SMHI:s officiella prognos, förklarar Kvernby.
Avdelningen Samhälle och säkerhet tillhör den del av SMHI som är statligt finansierad. Och uppdraget är oerhört tydligt: Att ta fram prognoser för väder, vind och vatten.
– På den här avdelningen jobbar vi dygnet runt, året runt. Det är ju vi som utfärdar alla varningar, som vi sedan vidareförmedlar till de andra meteorologerna.
Ett par steg bort i kontorslandskapet sitter de så kallade mediemeteorologerna.
Det är personerna som du kanske hör i Sveriges Radio P4, och det är deras prognoser som du läser i tidningarna.
Och mittemot dem, lite åt sydväst skulle man kunna säga, sitter den jourhavande hydrologen, som har koll på hur det ser ut i bland annat älvar och sjöar. Där sitter också oceanograferna som är specialiserade på havets strömmar, isar och vågor.
Alla tre yrkesgrupper har lite olika uppgifter.
– Men allting hänger ändå ihop; meteorologi, hydrologi och oceanografi, förklarar Jonatan Kvernby.
Under i stort sett alla tider har människan sagt sig kunna förutspå väder. Det har gjorts prognoser i kaffesump, i renmagar och på flera andra mer eller mindre suspekta sätt.
Men när det kommer till dagens sätt att beräkna väder handlar det om matematik, fysik, teknik och även lite magkänsla och personlig kunskap.
Bästa sättet att förklara hur man gör en prognos är att dela upp arbetet i tre steg.
4 Insamlandet av observationsdata. Med hjälp av olika källor – allt från mätstationer till satelliter, fartyg bojar och radar – mäter man bland annat lufttryck, temperatur, vindar, fuktighet och molnaktivitet över hela jordklotet.
4 Bearbetning. Med hjälp av oerhört kraftfulla datorer och globala fysikaliska prognosmodeller görs matematiska beräkningar gällande kommande väderskeende.
4 Prognosen färdigställs. Med hjälp av modellerna får meteorologen en färdig råmodell som sedan ska granskas, kanske justeras och sedan presenteras på bästa sätt.
– Här jobbar vi med fyra modeller, säger Jonatan Kvernby, och visar med handen på fyra olika skärmar.
– Vi kan använda temperatur från en, moln från en och så vidare. Vi väljer den som vi tror mest på för dagen, fortsätter han.
Den globala grundmodellen hämtas från ett stort internationellt vädercenter i Storbritannien och kommer två gånger per dygn. Den används mest på längre prognoser, alltså från två dygn och längre.
Sedan har vi tre regionala modeller som är har andra egenskaper och är mer högupplösta. Dessa används på korta prognoser och kommer fyra gånger per dygn.
– Den globala modellen har 16 kilometer mellan beräkningspunkterna, den här regionala modellen har ungefär 2,5 kilometer, säger Kvernby och visar på skärmen
– Det är mycket information att ta del av, och försöka att göra det bästa av.
Han funderar en liten stund och säger sedan:
– Och det blir bara mer och mer data att ta hand om.
För i takt med att tekniken utvecklats har också meteorologernas hjälpmedel blivit fler – och mer förfinade.
– Prognoskvalitén har ökat oerhört mycket jämfört med för 30 år sedan, det går inte ens att jämföra.
Betyder det att det kommer bli ännu bättre prognoser om ytterligare tio år?
– Nja, det hänger inte riktigt ihop. Det kan bli mer detaljerat, visst. Men ju mer detaljerad du är desto större risker tar du. Det betyder inte att den mest detaljerade prognosen är den som stämmer bäst, säger Kvernby.
Och det är ju heller inte alltid prognoserna stämmer, det har nog de allra flesta fått erfara. För en prognos är inte hundra procent fakta. Det är den mest troliga utvecklingen av vädret.
Under den korta tid som går mellan det att den första datan samlats in till det att meteorologen presenterar den färdiga prognosen kan det ha hunnit hända en hel del oförutsedda saker i atmosfären, eller kan det ha blivit ett litet fel någonstans i ekvationen.
– Ett litet fel någonstans kan innebära att allt sticker i väg åt fel håll. Man pratar mycket om sannolikheter. Vissa förstår ju det där med sannolikhet, andra har lite svårare att förstå det, förklarar Jonatan Kvernby.
Det är också därför som SMHI som oftast jobbar med prognoser som inte sträcker sig längre fram än till tio dygn.
– När man har verifierat de längre prognoserna som gjorts har det visat sig att man verkligen ska ta dem med en nypa salt, säger Kvernby och tillägger:
– Man kan ju se vissa tendenser hur det kan komma att bli, men det inte att säga att det kommer vara exakt 30 grader varmt om en månad.