Hotet mot skolorna: Kommunjuristen: "Skolbesluten ska tas i fullmäktige"

En överklagandeprocess kan skjuta upp besluten om skolornas framtid med flera månader. S och M vill att frågan avgörs enbart i barn- och utbildningsnämnden – men kommunjuristen har en annan uppfattning. "Min bedömning är att besluten ska tas i kommunfullmäktige", säger Mona Ejnestrand.

"Min bedömning är att besulten inte ska tas i nämnden, utan i kommunfullmäktige. Detta är en så angelägen fråga för medborgarna", säger kommunjuristen Mona Ejdestrand.

"Min bedömning är att besulten inte ska tas i nämnden, utan i kommunfullmäktige. Detta är en så angelägen fråga för medborgarna", säger kommunjuristen Mona Ejdestrand.

Foto: Göran Ström

Luleå2019-04-09 12:58

I morgon, onsdag, sammanträder barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott för att ta ställning till tjänstemannaförslaget om att stänga sju skolor i Luleå.

Inför ödesbesluten för byaskolor som Vitå- och Klöverträskskolan har såväl skolchefen Maarit Enbuske som bun-ordförande Emma Engelmark (S) och andra vice ordförande Sana Suljanovic (M) sagt att skolnedläggningarna enbart ska avhandlas i nämnden.

Läs mer: Så avgörs skoldöden

Läs mer: Emma Engelmark: "Ingen övergripande karaktär för kommunen"

Läs mer: M vill rädda en skola

Men nu kan Norrbottens Media avslöja att Luleås kommunjurist Mona Ejnestrand har en helt annan syn på frågan.

– Min bedömning är att besluten inte ska tas i nämnden, utan i kommunfullmäktige. Detta är en så angelägen fråga för medborgarna. Det vet vi redan från debatten kring Framtidens skola.

Mona Ejnestrand har även informerat förvaltningens ledning och skolchefen Enbuske om sin ståndpunkt.

– Vi har resonerat om att det finns två sätt att se på detta. Rättspraxis är inte entydig, men jag har redogjort för min bedömning. Det är bättre att ta detta i kommunfullmäktige.

Kommunjuristen utgår främst från kommunallagens skrivning där det står att ärenden av ”principiell beskaffenhet” och av ”större betydelse” ska tas just i fullmäktige.

– Skolfrågorna är så viktiga för medborgarna och för landsbygden. Därför finns det enligt mig mycket som talar för att detta är av principiell beskaffenhet. Men som sagt, praxis är inte entydig. Det finns två vägar att gå.

Hon har även tittat på två tidigare rättsfall där skolnedläggningar har överklagats. I det första, som rörde en skola i Lindesberg i slutet av 80-talet, ansåg regeringsrätten tvärtom att det räckte med nämndsbeslut.

– Men då kommenterade Sveriges kommuner och landsting, SKL, att domen byggde på en gammal, hårt statsbidragsstyrd skollagstiftning, och att liknande beslut i dag skulle kunna vara av mer principiell karaktär och att det därför ankommer på fullmäktige.

2017 togs även ett mål upp för prövning angående en skolnedläggning i skånska Staffanstorp, då kammarrätten – i motsats till förvaltningsrätten – ansåg att ärendet enbart kunde beslutas i nämnden.

– Men inte heller då ansåg rätten att ärendet av principiell karaktär, gällande en byskola, säger Mona Ejnestrand.

Hon hänvisar även till det förra beslutet i kommunfullmäktige (2016-04-04) angående Framtidens skola. I det slås förvisso fast att barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att genomföra Framtidens

skola, men också att både Vitåskolan och Klöverträskskolan ska räddas.

– Exempelvis kan sammanslagningar av skolor i centrala Luleå enbart hanteras av nämnden. Men i just dessa fall med byaskolorna tycker jag att det finns en principiell betydelse, säger Mona Ejnestrand.

Även Sjukvårdspartiets gruppledare Dan Ankarholm, tidigare jurist, är övertygad om att det slutgiltiga beslutet inte enbart kan tas av nämnden.

– Det är bara fullmäktige som kan ändra fullmäktiges beslut. En nämnd kan inte göra det, säger Ankarholm.

Nu är det upp till barn- och utbildningsnämnden att avgöra om det räcker med nämndsbeslut, och både Socialdemokraterna och Moderaterna har som sagt redan signalerat att de anser det.

Men oppositionen är övertygade om att beslutet då överklagas till förvaltningsrätten.

– Jag är säker på att beslutet kommer att överklagas av medborgare. Det är bara att titta på uppslutningen på demonstrationen, säger Thomas Söderström, Liberalernas gruppledare.

Den fortsatta överklagandeprocessen hos förvaltningsrätten kan således bli utdragen.

– Några månader får man räkna med. Kommunen tar en risk om man ändå sätter igång med skolnedläggningarna, då man kanske får backa från dem senare, säger kommunjurist Mona Ejnestrand.

Hon nämner att kommunen även inväntar ett annat beslut i förvaltningsrätten, rörande skidspårsavgifterna på Ormberget.

– I början av januari hamnade det hos förvaltningsrätten, men vi har ännu inte fått besked där.

Bör kommunen vänta tills ärendet om skolbesluten har vunnit laga kraft?

– Det vill jag inte uttala mig om men man bör ha i beaktande att förvaltningsrätten kan komma fram till att beslutet borde ha fattats i fullmäktige. I så fall måste ju hela processen tas om.

Dessutom kan förvaltningsrättens beslut rörande skolnedläggningarna överklagas.

– Men då krävs prövningstillstånd. Kammarrätten prövar enbart vissa frågor, exempelvis om det saknas tillräcklig praxis.

Vid en överklagan till kammarrätten skulle således processen fördröjas ytterligare, vilket innebär att det planerade skolnedläggningarna redan i höst framstår som närmast orealistiska.

Om bun däremot skulle enas om att besluten ska fattas i kommunfullmäktige kan detta ske redan i vår.

– Det borde inte vara omöjligt att ta det i junisammanträdet, säger kommunjuristen Mona Ejnestrand, Luleå kommun.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!