Tjänstemännen har sagt sitt och nu tar den politiska processen över gällande skolnedläggningarna i Luleå. Den 10 april ska ärendet upp i barn- och utbildningsnämndens (buns) arbetsutskott innan beslut ska fattas vid nämndssammanträdet den 25 april.
Men redan i morgon – den 2 april – presenterar skolchefen Maarit Enbuske de hårt åtstramade sparförslagen för nämndens ordförande Emma Engelmark (S), vice ordförande Fredrik Bruhn (S) samt Sana Suljanovic (M), andra vice ordförande.
– Efter den politiska beredningen blir handlingarna offentliga. Sedan får ordföranden ta beslut om de anser att underlagen inte är tillräckliga.
Eftersom flera byauppror redan är igång kan Emma Engelmark och S – hypotetiskt – välja att skjuta tillbaka frågan till tjänstemännen och säga att det inte är realistiskt att lägga ned exempelvis Vitåskolan, där missnöjet för närvarande är massivt.
Men enligt Maarit Enbuske är inte det särskilt troligt, eftersom nämndsordföranden redan har införståtts med att det inte finns utrymme för alternativa besparingar.
– Vi har ju en dialog med Emma Engelmark hela tiden, säger skolchefen.
Så inga andra besparingar finns att göra?
– Inte lätt att hitta dem på så kort tid, eftersom vi kan göra detta (stänga Vitåskolan, red anm) redan i höst och på så vis få ihop budgeten för 2019. Alternativen skulle vara att minska elevpeng eller personal. Det finns inga andra reserver. Förskolan har redan gått igenom sina effektiviseringar med 45 miljoner kronor, där är det barskrapat. Vi har även minskat i administration och på chefsnivåer.
Enligt tjänstemannaförslaget finns inte heller andra skolor att lägga ned.
– Inte i dagsläget. Vi har gått igenom noga vilka som är aktuella, och vilka skolor som har plats att ta hand om eleverna i stället. Gällande Vitåskolan behövs inga ytterligare åtgärder, eftersom Råneåskolan har utrymme att ta hand om barnen.
Frågan är nu om sparförslaget och nedläggningarna enbart ska klubbas i bun – eller om skolornas framtid i stället ska avgöras i kommunfullmäktige?
Enligt Maarit Enbuske är det redan i och med Framtidens skola fastställt av kommunfullmäktige att besluten ska tas enbart på nämndsnivå.
– Däremot kan ärenden av viktig, principiell karaktär tas upp i kommunfullmäktige.
Är inte skolornas framtid av den karaktären?
– Både och. Det finns exempel från andra kommuner där nämnden har tagit beslut om exempelvis skolnedläggningar, som senare har överklagats. Domarna efteråt pekar åt båda håll – huruvida det var rätt av nämnden eller inte.
– Jag har resonerat med juristerna och vi från förvaltningens sida har föreslagit att det är nämnden som tar beslutet. Sen kan nämnden i en votering ändå bestämma att ärendet ska upp i fullmäktige, säger Maarit Enbuske.
Thomas Söderström, gruppledare för Liberalerna och bun-ledamot, är av en annan uppfattning.
– Det här går för fort, vi i opposition hinner inte ens reagera. Riktigt dåligt. Alla förändringar som berör Framtidens Skola anser jag behöver tas i fullmäktige. Om beslut ändå fattas av nämnden, blir det mest troligt att någon överklagar, antingen allmänheten eller vi i opposition.
För honom är ärendet just av "principiell" karaktär.
– Det här rör det mer än bara skolan, det handlar om landsbygdens överlevnad och framtidsvisionerna för byarna, säger Thomas Söderström.