Beskedet kom på fredagskvällen.
Myndigheten hänvisar till att påverkan på världsarvet Laponia fortfarande inte är utredd. Den utredningen bör göras av Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket, anser länsstyrelsen. Men de två myndigheterna har meddelat länsstyrelsen att de inte yttrar sig.
Ärendet har alltså gått i baklås.
– Påverkan på världsarvet är fortfarande inte fullt utredd. Vi måste ha ett komplett beslutsunderlag för att kunna göra en prövning av mark- och vattenanvändningen enligt miljöbalken. Först då kan vi göra ett samlat ställningstagande eftersom vi varken kan eller ska bedöma påverkan på världsarvsstatus, säger länsråd Johan Antti.
Han anser att det är Bergsstatens ansvar att ta ärendet vidare.
– Jag begriper inte vad Bergsstaten håller på med. De äger ärendet och de måste se till att börja jobba med världsarvsfrågan.
Varför vill inte Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket yttra sig?
– Jag vet inte.
2014 sade ni nej till bearbetningskoncession. Vad har förändrats sedan dess som gör att ni nu inte kan ta ställning?
– Det är en hel del material som tillkommit i ansökan.
Vad händer nu?
– Jag vet inte. Men jag hoppas att världsarvsfrågan blir utredd. Säg att man tar fram vad som krävs i skyddsåtgärder och kompensationsåtgärder, och att Unesco tycker att det är rimligt. Efter det kan vi ta ställning till markanvändningsfrågan, säger Johan Antti.
Området anses vara riksintresse både för rennäring och mineralanvändning.
Ärendet med länsstyrelsens yttrande har pågått sedan 2013. Då sågade myndighetens experter ansökan. Den ansågs vara så bristfällig att den inte gick att ta ställning till.
Efter kompletteringar sade länsstyrelsen slutligen nej 2014, och Bergsstaten skickade ärendet till regeringen i februari 2015 eftersom man inte delade uppfattningen.
Länsstyrelsen fick kritik från gruv- och näringslivshåll och kompletterade senare under 2015 sitt ställningstagande i ett nytt yttrande. Det begränsades till att endast gälla koncessionsområdet, alltså själva gruvområdet, och då sade länsstyrelsen ja till bearbetningskoncession.
Läs mer: Besked om Kallak försenas
Regeringen återremitterade 2016 ärendet efter en prejudicerande dom i högsta förvaltningsdomstolen, som slog fast att det inte räcker med att pröva endast koncessionsområdet, utan verkningar för ett större område måste omfattas.
Vilket var länsstyrelsens ursprungliga inställning. Då begärde Bergsstaten in ett nytt yttrande.
Sedan började nästa karusell kring ärendet.
Läs mer: Myndigheter bråkar om Kallakyttrande
I februari 2017 skickade länsstyrelsen tillbaka ärendet till Bergsstaten, eftersom man ansåg att underlaget inte gav tillräcklig vägledning för hur världsarvet Laponia påverkas av gruvverksamhet och att detta var en fråga för Unesco. Bergsstaten svarade att den ursäkten inte dög.
Några veckor senare kom beskedet att länsstyrelsen ändå skulle yttra sig, efter en dialog mellan länsstyrelsen, Bergsstaten, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket och Beowulf mining, moderbolag till Jokkmokk iron mines.