74,9 miljoner kronor. Så stort var det totala underskottet för Region Norrbottens hälsocentraler 2017. Arbetet med bokslutet för 2018 pågår, men enligt Linda Frohm kommer resultatet att vara ännu sämre den här gången.
– Det blir någon miljon till. När jag såg siffrorna bestämde jag att vi måste göra en ordentlig genomlysning av vad det beror på, säger Frohm.
Det nytillträdda regionrådet, med ansvar för just primärvården, kommer att tillsätta en utredning som ska vara färdig senare under 2019. Den ska ge svar på vad som krävs för att de offentligt drivna hälsocentralerna ska klara sina uppdrag och budgetar.
Utredningen ska också beröra förutsättningarna för de privata vårdgivarna i länet. Till och med 2017 fick de ekonomisk kompensation motsvarande de offentliga hälsocentralernas underskott, men den S-ledda regionledningen avskaffade systemet inför 2018.
Nu vill Frohm förbättra vårdföretagens villkor igen, men det kan ske med nya metoder. Ett sätt kan vara att höja grundbidraget i stället för att kompensera i efterhand.
– Min uppfattning är att alla ska ha samma förutsättningar, men vi måste titta över modellen.
Läs mer: Miljonsmäll för privata vårdgivare
Läs mer: Vårdföretag kan få tillbaka kompensationspengen
Gällivare hälsocentral är en av Norrbottens fyra privata hälsocentraler. Kirsten Hallman Pettersson, ägare och vd, tycker att det är självklart att de privata vårdbolagen ska kompenseras när regionens egna hälsocentraler går back och får sina underskott täckta.
– Det ska vara på lika villkor. Men egentligen ska det inte behövas, för det borde inte vara tillåtet att gå med underskott, säger Hallman Pettersson.
2017 kompenserades Gällivare hälsocentral med 1,3 miljoner kronor. Även Norrahamn i Luleå och Cederkliniken i Piteå, som båda drivs av koncernen Praktikertjänst, fick pengar – 2,9 respektive 2,2 miljoner.
– Jag tror att man ska ta tillvara den drivkraft och innovationskraft som finns hos privatdrivna enheter. Ska man göra det måste man ha likvärdiga villkor med det offentliga. Det handlar också om en form av rättvisa mellan patienter listade hos oss och på andra enheter, säger Urban Mikko som är verksamhetschef för Norrahamn.
Praktikertjänst delade ut 479 miljoner till sina aktieägare 2017, med en omsättning på 10,6 miljarder.
– Man kan väl säga att det är en rimlig nivå att sikta på, någon till några procent. Annars blir marginalen för liten för att vi ska klara enstaka sämre år.
Förra mandatperioden präglades av uppgörelsen mellan regeringen och V och Ilmar Reepalus utredning om att begränsa vinster i välfärdsföretag. Nu har Socialdemokraterna lagt det bakom sig och i den nya uppgörelsen med MP, C och L finns återkommande skrivelser om att konkurrens och valfrihet ska värnas.
– Betryggande. Konkurrens ska göra alla bättre och det har vi sett många exempel på, säger Hallman Pettersson.
Mikko tycker att diskussionen om vinstbegränsning har varit skadlig.
– Det har bidragit till att det inte öppnats fler privata hälsocentraler i Norrbotten. Ingen i vårdbranschen vill ha ohemul vinst, det är ändå skattemedel vi handhar och vi måste vara varsamma med våra utgifter och resurser så vi kan ge våra patienter bästa möjliga vård, säger han.