Han har skrivit boken Malmens land och kan gruvnäringens historia.
– LKAB har varit i kris några gånger tidigare. Första gången var 1901, då de var ett dotterbolag till Gellivare Malmfält AB och tillsammans hade de ett aktiekapital på 14 miljoner och skulder på 45-46 miljoner. De var konkurshotade och dåvarande ägare försökte sälja till tyska stålverk men det blev inget av affärerna, säger Staffan Hansson.
Läs mer: Moström "Våra intäkter försvinner"
Kring 1930 kom nästa kris och personalen fick gå ner i arbetsvecka vid flera tillfällen. På 80-talet blev det svårt igen.
– Jag tycker att man kan säga att de räddades då av de statliga insatser som gjordes. Staten gick in med sex miljarder. De överlevde också tack vare de tekniska förändringarna som gjordes. Man hade inte en produkt som var attraktiv. Då utvecklade de olivinpellets och det blev en stor succé som LKAB har haft glädje av sedan dess.
Läs mer: "Vi är alla beroende av LKAB"
Han slutsats är att 80-talets kris var allvarligare än den som är i dag.
– Vad som hade hänt om man hade haft en annan ägare vet vi inte. Det viktigaste är att man får en ekonomisk stöttning genom krisen för att överleva, det andra är att hitta den tekniska lösningen på sina problem så att man kan komma med en attraktiv produkt. Forskning och utveckling i framkant är en förutsättning för att överleva. De är utsatta för starka marknadskrafter och LKAB är inte någon stor aktör på världsmarknaden. De är beroende av att kunna leverera bra grejer.
Läs mer: Facken: En allvarlig situation
– Det gäller hela tiden att vara på tårna och inte slappna av. De har konkurrenter och tendenser till förändringar som de måste läsa av och förstå, och kan ganska snabbt bli omkörda. Det är väldigt lätt att man glömmer bort det när man bor i ett land som Sverige, där vi har det väldigt bra, att det krävs en hel del. Man fattar inte hur viktigt det är att varje generation faktiskt förstår att man måste anstränga sig för att fortsätta att behålla det här välståndet vi har. Sitter man och jollrar med telefoner blir man lätt passé.
Läs mer: Gruvtolvan: Klart det känns tungt
Så här svarar Linda Wårell, docent i nationalekonomi på LTU, på frågan om hur gruvbolaget ska klara krisen:
– De kostnadseffektiviserar som ett sätt att förhålla sig till minskade intäkter och satsar på pellets vilket är helt rätt, där får man mer betalt. Det är ett helt annat läge när vi har de här malmpriserna, än för fem-sex år sedan, men det känns ändå inte som att LKAB kommer att gå i konkurs.