Vi har tidigare rapporterat om att kommunerna har förlorat ekonomiskt på att ta över huvudmannaskapet för hemsjukvården från Region Norrbotten. Luleå är ett undantag enligt vår sammanställning, baserad på uppgifter från kommunerna, men den bild Fredrik Hansson har är att även hans kommun har drabbats av förändringen som trädde i kraft 2013.
Läs mer: En dyr affär för kommunerna
Läs mer: Uppdraget som kräver mer och mer
Läs mer: Trots krisen – inga löften från Backgård
Nu tycker Hansson att kommunerna måste få del av de riktade statsbidrag som finns för att bedriva sjukvård.
– Från statligt håll klumpar man ihop allt till sjukvård och skickar pengarna till regionen. Men i vissa regioner har vi skatteväxlat och då blir det fel, säger Fredrik Hansson.
I år har Region Norrbotten fått ungefär 200 miljoner kronor i riktade statsbidrag, när regeringen har satsat på att stärka olika delar av sjukvården. Att en del av pengarna borde gått till kommunerna motiverar Hansson med det stora antal insatser som görs i hemsjukvården, hemtjänsten och på särskilda boenden.
– Det är där de flesta sängarna finns, men när man pratar om vården blir det fokus på sjukhusen. Kommunerna drar ett stort lass.
Överenskommelsen mellan regionen och kommunerna från 2013 innehåller inga skrivningar om att beslutet ska följas upp eller att det finns en möjlighet att omförhandla skatteväxlingen. Nu konstaterar Hansson att det inte var tillräckligt att växla 22 öre – och öppnar för att ändå initiera en diskussion om en omförhandling.
– Kanske behöver man ha sådana dialoger. Vill man göra en skatteväxling behöver den följa med över tid. Den kanske var rätt då, men nu ser vi att fler blir kvar hemma och kräver mer vård.