Hon sökte aldrig jobbet som skolchef när det utannonserades men någon tyckte att hon skulle söka.
– Jag tänkte då att kanske jag ska testa. Jag har jobbat som rektor och chef förut men aldrig som skolchef, säger Viktoria Björklund.
Så blev det. Viktoria Björklund klev på jobbet som skolchef i april 2022. I september samma år lades två fackliga skyddsstopp i tät följd på två olika skolor i Kiruna kommun. Först ut var Nya Raketskolan i centrala Kiruna och två veckor efter det, lades ett fackligt skyddsstopp vid Vittangi skola.
Personal gick på knäna och man hade nått vägs ände, enligt facket.
– När skyddsstoppen lades då kan man snacka om att jag var oförberedd. Jag har aldrig varit med om ett skyddsstopp. Jag har aldrig varit med om ett sådant bemanningsläge heller så när något sådant händer är det bara att kavla upp ärmarna och GÖRA, säger Viktoria Björklund.
Skyddsstoppen gav eko i hela Sverige. Kirunas skolor blev symbolen för lärarbristen som råder i hela landet. Kiruna diskuterades i politiska, fackliga och samhällskritiska sammanhang som det "avskräckande exemplet". Rekryteringsproblemen blev uppenbara och lärare och personal larmade om att man höll på att jobba ihjäl sig och arbetsmiljöproblemen visade sig tydligt.
Mitt i stormen kring skolfrågor stod den nykläckta skolchefen.
– Det är klart att det inte var roligt att börja så. Nu i efter hand så ser jag att det tydliggjorde en situation som varit på väg länge. Att vi har den typen av bemanningsproblem och att vi inte jobbat med kvalité innan på de sätt som har varit nödvändigt. Det blev kulmen av något som jag inte själv hade varit med i tidigare men fick hoppa in och ta hand om då, säger Viktoria Björklund.
Vad som föranlett att Kiruna kommun hamnat i det läget vill hon inte spekulera om, men hon kan konstatera att bemanningsproblematiken inte kom plötsligt.
– Det har inte plötsligt uppstått under 2022 utan så har det sett ut under en tid. På flera sätt är vi fortfarande i en situation med samma problem som till och med kan ha förvärrats med bemanningen. Det synliggjorde något som varit på väg och som vi fortfarande har kvar att hantera, säger Viktoria Björklund.
Även om intresset för att komma till Kiruna kommun och jobba som lärare var stort precis efter den mediala uppmärksamheten så kom nästa hinder i vägen. Nämligen bostadsbristen i staden som omvandlas.
– Det vart ju jättetydligt. Vi fick respons från hela Sverige, folk som hörde av sig och ville komma och jobba. Men var skulle de bo? Vi var tvungna att under tidsnöd få lärare och bostäder på plats. Det är frågor som vi fortfarande sitter kvar i.
För Viktoria Björklund har de första åren inneburit att jobba med akut problemlösning eller brandsläckning.
– Man sprutar vatten på saker som brinner nu och samtidigt ser man hur det tuttar på där borta. Det tar energi men folk som jobbar – chefer och personal – klagar inte, utan löser problemen trots att det blir färre behöriga. Barnen har rätt att få samma kvalité på undervisningen oavsett om du bor här eller i Huddinge. Vi lägger energi och resurser på brandsläckningen istället för att den går till barnen, deras behov av bättre arbetsmiljö.
Samtidigt som elevernas kunskapsnivåer är otillräckliga, lärarbehörigheten sjunker ytterligare och kommunen har brister i sin bemanning som leder till vitesförelägganden, så är ett nytt problem av gigantiskt format aktuellt.
– Vi har fått väldigt stora vitesförelägganden från Skolinspektionen som vi inte är klara med än och parallellt med det har den byggnadsrelaterade ohälsan vid Nya Raketskolan seglat upp. Den har vuxit och tagit över. Det var som att lyfta bort blad från en lök och till slut hamnade vi i utflyttningen.
Fuktskadorna upptäcktes först i begränsad utbredning i en del av skolan men undersökningarna kom att visa fördjupade skador. Nu är hela skolan påverkad av flera hälsofarliga aspekter som samspelar. 700 elever och cirka 100 vuxna är utrymda från lokalerna och hela huset ska saneras och renoveras.
– Det där gör mig jätteledsen. Jag är förundrad över hur personalen, 100 personer från Nya Raketskolan som har blivit utslussade till nya arbetsplatser med befintlig personal och nya arbetslag, har hanterat det. Jag måste säga att det knappt varit någon kritik. Normalt sett handlar det om ett barn som måste byta skola och det kan vara en stor oro i sig. Här pratar vi om 700 barn så man förstår att alla måste hjälpas åt.
Granskningar har visat att redan för 10 år sedan upptäcktes en del av problematiken som nu svällt och föranlett en total tömning.
– Man hör människor säga att det funnits kritik kring själva byggprocessen och att det funnits varningsklockor kring fukten. Röster som har påtalat hälsoproblem och det som gör mig både förundrad och ledsen är att nu har vi facit. Vi står här och inser att det stämde och kanske är värre än vad som förutsågs. Men nu har vi ju en chans att göra rätt.
Konsekvenserna blir stora när förvaltningen tvingas att flytta ut drygt 800 personer, elever och personal, från skolan i en kommun som har allmän brist på lokaler.
– Vi har påverkat nitton olika lokaler med utflyttningen. Det är en stor arbetsbörda för chefer och personal att hantera. Arbetsmiljömässigt är det en stor utmaning när så många verksamheter tvingas förändras för att man måste slå ihop klasser och personal i nya temporära lösningar och ett stort arbete läggs på att hålla på med fel saker, att bära stolar och lådor, istället för att planera för en bra terminsstart.
Vad tror du att det ger på sikt att man gör grundarbetet ordentligt vid Nya Raketskolan?
– Det handlar om att återvinna människors förtroende. Medborgare är oroliga och personal är orolig. Det är enorma pengar som Kirunaborna jobbar ihop i skatt och som man ska få kvalité för. Jag tycker att skattebetalarna har rätt att veta vad vi gör med pengarna som man faktiskt lägger in, 35 procent är det ju nästan, man ska veta att vi använder dem på ett klokt sätt så att ingen blir sjuk i framtiden. Sedan ska vi ordna så att huset blir friskt och kan stå länge.
Förvaltningen har ett uppdrag att se över en utbyggnad av Nya Raketskolan samtidigt som den byggs friskare.
– Politiken vill att vi tittar på om man kan bygga om på Nya Raketskolan i samband med att vi är utflyttade. Vi har ont om lokaler. Mitt drömscenario är att när vi flyttar tillbaka så är huset friskt, det står i 50-70 år, vi har fått fler lokaler och vi flyttar in lärarna som är fulla av intryck efter att ha varit ute och så formar vi en ny Nya Raketskolan med de lärdomar vi har fått. Vi jobbar för det.
Hon tror på transparens och kommunikation i sitt ledarskap. I det ingår att informera även allmänheten om problemen.
– Transparens är det viktigaste enligt min chefserfarenhet. Det handlar om förtroende. En annan viktig del är att ha tydlig kommunikation i alla lägen. Att agera har också varit viktigt, för saker har kommit slag-i-slag, säger Viktoria Björklund.
Fler stora utmaningar väntar framåt. Inte minst med ett stort antal pensioneringar.
– Vi måste rusta upp för en bemanningskris och tänka helt nytt och fundera på hur skolan och förskolan ska funka. Vilka typer av funktioner ska vi ha om vi inte har tillräckligt med kompetens för jobben? Vi har ju lagkrav på att vi ska ha lärare och förskolelärare, men om vi inte har dem, vad gör vi då? Om vi inte har de vi borde ha och vi måste ha verksamhet så tror jag att vi måste tänka helt annorlunda och börja kommunicera vilka alternativ vi kan skapa för att ha kvalité i förskola och skola och hur det påverkar barnens lärande.
En inriktning är att bli en attraktiv arbetsgivare.
– Vi har färre och färre utbildade för det här jobbet. Vi är jättetacksamma för att de kommer, vi behöver verkligen armar och ben, men det krävs något mer för att de ska veta vad de ska göra och få redskap så att de känner att de kan bidra på ett bra sätt. Man kan inte bara bli inslängd i ett klassrum och undervisa 30 elever i ett ämne som man inte har studerat själv utan pedagogisk bakgrund och ta hand om alla stöd och anpassningar. Det är ett effektivt sätt att skrämma bort alla. Allt är inte bra och jag tänker inte stå och säga att det är bra när det inte är det. Då får vi jobba med det.