Enligt henne beror stoppet på en kraftig underbemanning på mellanstadiet något som lett till en för stor arbetsbörda för personalen.
– Personal har inte möjlighet att få ut sin lagstadgade rast. De berättar att de slutat dricka för att inte behöva gå på toaletten, säger Carina Lidberg.
Vittnesmålen från läraren är att situationen på skolan varit ansträngd under en lång tid och nu satt sina spår på de lärare som finns på skolan.
– Lärarna har slagit knut på sig själv för många gånger, det går inte längre, säger Carina Lidberg.
En konsekvens av att det är en brist på lärare är att de sex mellanstadieklasserna på skolan blivit stora, upp till 45 elever per klass i de värsta fallen. För att underlätta arbetsbördan för lärarna på Nya raketskolan kan både elever och lärare vara tvungna att röra på sig.
– Framförallt strävar vi efter att inte behöva flytta så många elever från skolan utan det kanske i första hand handlar om att flytta lärare till skolan men det kan bli aktuellt med att flytta ett fåtal elever, säger skolchefen Viktoria Björklund.
Hon delar fackets bild om lärarsituationen och menar att det krävs fler lärare för att skyddstoppet ska kunna hävas på skolan och i dagsläget krävs det åtminstone fem lärare för att undervisningen ska kunna starta.
– Vi tillser inte rätten till utbildning idag och jag är inte säker på att vi har gjort det innan heller, säger hon.
Enligt henne beror den uppkomna situationen på att det funnits en underbemanning under en längre tid på skolan och att det överlag finns få utbildade lärare i kommunen.
– Idag finns det bara två utexaminerade lärare på mellanstadiet. Det gör att stor press läggs på dem för att de ska kunna hjälpa till att leda de nya vikarierna med mindre erfarenhet, säger Viktoria Björklund.
Men det är inte bara i Kiruna som det är brist på lärare och därför menar Viktoria Björklund att man även måste vända sig till lärare som är verksamma i skolan idag och se att de erbjuds samma villkor som de som nyanställs, för att behålla personalen.
Även samhällsomvandlingen och bristen på bostäder har gjort det svårt för intresserade lärare som att bosätta sig i kommunen.
– Flera lärare som jag har varit kontakt med från södra Sverige har tvingats att säga nej till jobb för att de inte har någonstans att bo, säger rektor Wiwi Aronsson.