"Vi kommer någon gång behöva fundera på elevkullarna om vi inte lyckas vända den här trenden, men vi har förhoppningar om att vi kan göra det", säger Per Eriksson (S).
I december mottog kommunstyrelsen rapporten Campus Haparanda. Den redogjorde för nuvarande skolstruktur i kommunen och utmaningarna inom elevantal och kompetensförsörjning. Utredningen föreslog bland annat att F-6 undervisningen till hösten 2025 skulle organiseras i centrala skolor för att hösten 2034 samlas i en skola.
Förslaget väckte reaktioner och protester.
– Det är oroande för våra barn. De känner sig väldigt oroliga för hur det ska bli, vi är också det, sade en förälder på Seskarö när förslaget presenterats och blivit offentligt.
Flera politiska partier i kommunen tog också snabbt ställning mot ett förslag som skulle innebära att undervisning i byaskolor läggs ner.
Efter genomförda dialoger och partiernas kommunicering konstaterade kommunstyrelsens ordförande Nina Waara (S) vid kommunstyrelsens sammanträde förra veckan att majoritet för att genomföra föreslagna åtgärder saknades.
Men även om frågan om själva skolstrukturen lagts till handlingarna är frågan om hur betygen ska vändas högst levande.
– Skolarbetet fortsätter inom barn- och ungdomsnämnden. Strukturfrågan var hos kommunstyrelsen som konstaterat att vi lägger utredningen till handlingarna, men det är ändå en gedigen utredning. Där finns det underlag för barn- och ungdomsnämnden att jobba vidare med det de tycker att de behöver titta på, säger Nina Waara.
– Det betyder inte att skolfrågan är död. Det är viktigt att fortsätta jobba med, speciellt hur vi vänder resultaten.
Kommunalrådet tror att skolresultaten är en viktig del när det kommer till att också vända befolkningsutvecklingen.
– Vi vill ha yngre människor till kommunen för att vi ska bli fler, då kanske man redan har barn eller planerar att ha barn. Jag tänker att det är en jätteviktig del att barnen får en bra skolgång, säger hon och fortsätter:
– Ser man att vår kommun har sämst resultat i landet tror jag det är en sak som påverkar mer än många tror.
Barn- och ungdomsnämnden har ännu inte hunnit ta upp hur de ska arbeta vidare med frågan men ordförande Per Eriksson (S) har en bild av vad han ser att nämnden behöver jobba med.
– Jag tänker att en stor del i vår problematik, förutom de strukturmässiga grejerna att det föds få barn, är det att kvalitetssäkra undervisningen. Det gör man enklast med behöriga lärare.
– Rekryteringsfrågan är det jag tänker att vi behöver prata om först av allt nästan.