Elever på skolan i Seskarö hoppas att förvaltningens förslag inte går igenom.
Förra veckan presenterade barn- och ungdomsförvaltningen sin utredning kring skolstrukturen i Haparanda och förslag på åtgärder för framtiden. I den har också förvaltningen lämnat förslag på åtgärder för att höja måluppfyllelsen.
Utredningen har bland annat föreslagit att all undervisning för elever F-6 senast höstterminen 2025 samlas i två centrala skolor, för att 2034 samlas på en skola. Förslaget skulle innebära att F-6-undervisningen i Seskarö, Nikkala och Karungi läggs ner.
– Det är så fruktansvärt ledsamt. Jag har ju varit med några år, och det har ju varit förut, men jag har aldrig känt är så skarpt läge som nu, säger Kerstin Snäll, lärare på Seskaröskolan.
På andra våningen i den gamla skolbyggnaden på Seskarö jobbar en grupp bestående av elever från årskurs 2, 3 och 4 med j-ljud. På tavlan står ord som ”hjul” och ”hjord” och på ett stort bord i mitten av klassrummet ligger pennor och papper.
I klassrummet, och på skolan, verkar alla vara av samma åsikt när det kommer till förslaget.
– Det är inte alls bra, synd om Seskarö, själva byn, säger läraren Åsa Wennberg.
Hon berättar vidare att de pratat i klassen om förslaget och att elever skrivit ett argumenterande brev till politikerna. Tanken med det är tydlig.
– Att skolan inte ska stängas, säger Linnéa Ikonen som går i årskurs 6.
Eleverna räknar upp flera anledningar till varför de vill att skolan ska finnas kvar.
– Det är en mindre skola, alla känner alla och man är typ vän med alla, säger Linnéa.
Kan man inte få nya vänner i en större skola?
– Jo, men det kan också bli enkelt att bli mer utanför, svarar hon.
Elisabeth Lerdin, Viktor Medström, Li Franzén och Oscar Innala har barn på Seskaröskolan. Även om förslaget inte var helt oväntat för dem menar de att det är oroande.
– Det är oroande för våra barn. De känner sig väldigt oroliga för hur det ska bli, vi är också det, säger Elisabeth Lerdin.
– Det pratas redan bland barnen i skolan. Vi har försökt skydda vår sexåring från den här informationen men vi var tvungna att berätta. Först var han ganska lugn men sedan blev han jätteledsen. Tårarna bara sprutade. Det var jättesorgligt att se, säger Li Franzén.
Elisabeth Lerdin, Viktor Medström, Li Franzén och Oscar Innala har barn på Seskaröskolan och jobbar för att de hotade byaskolorna ska få vara kvar.
Både Oscar Innala och Elisabeth Lerdin har själva gått på Seskaröskolan.
– Det är ljusa minnen, just det där med trygghet och att bli sedd, säger Oscar Innala.
– Fördelen med en byaskola är också att man får vara barn lite längre, så kände jag i alla fall, att man var lite skyddad. Och alla barn var med varandra i alla åldrar, så är det än i dag, tillägger Elisabeth Lerdin.
På skolan undervisas elever åldersblandade grupper, det handlar om undervisning i så kallad B-form. I rapporten hänvisar förvaltningen bland annat till en undersökning gjord 2008 som påvisat att åldersintegrerad undervisning i årskurs 4-6 har en negativ effekt på elevernas studieresultat.
– Vad de inte tagit upp är att de i slutet av rapporten konstaterar de också att vad eleverna haft sämre i årskurs 6 har de tagit igen i årskurs 9, så det finns ingen skillnad när du kommer upp i årskurs nio, säger Viktor Medström och fortsätter:
– Man väljer den forskning man vill ska stödja sin rapport och utelämnar den information som inte stödjer.
Det är något som föräldrarna är kritiska till.
– Det här är en sida av B-formsundervisning och det finns andra studier som pekar på motsatsen, att det snarare är bra, säger Elisabeth Lerdin.
”Vi har en stark framtidstro och känner det är i byarna folk vill bo och vi tror att det bara kommer öka framöver också”, säger Elisabeth Lerdin.
Haparanda har de senaste åren haft en vikande måluppfyllelse. Av eleverna som gick ut årskurs 9 våren 2023 var 55,5 procent behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram, det är den lägsta siffran i Sverige.
Meritvärdet i årskurs 6 har mellan 2015-2023 däremot en positiv trend i genomsnitt medan kommunen ser en sjunkande trend för övriga årskurser under samma period.
– Det är i sjuan alla resultat dippar, då är det ju konstigt att vi ens har den här diskussionen om att lägga ner småskolorna när de går bra och högstadiet går dåligt, säger Oscar Innala.
Samtidigt är faktum det att det bara finns 21 elever på skolan.
Är det hållbart att ha en skola med så få barn?
– Det är mycket yngre folk som flyttat hit som kanske inte ännu kommit i åldern att de skaffat barn, säger Viktor Medström.
– Vi tror ju att utvecklingen kommer vända, då är en skola en central del i det, säger Oscar Innala.
Än finns inget beslut i skolfrågan.