Seskarö skola är en av de skolor som skulle påverkas enligt utredningen.
Kommunledningsförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen i Haparanda har fått i uppdrag att utreda vad som behöver göras för att höja måluppfyllelsen bland eleverna i grundskolan. Utredningen har föreslagit ett Campus Haparanda.
Utredningen föreslår en omorganisering av skolorganisationen i tre etapper. F-6 på Seskarö skola föreslås flytta till Nikkala skola till hösten 2024. Till hösten 2025 skulle undervisningen för grundskolans F-6 organiseras i två centrala skolor för att slutligen höstterminen 2034 samlas i en skola - ett Campus Haparanda. Förslaget skulle innebära att F-6 undervisningen i byaskolorna i Karungi, Seskarö och Nikkala läggs ner.
Högstadiet, gymnasiet och vuxenutbildningen skulle inte påverkas organisatoriskt i det läge som presenterats.
Utredningen har mötts av kritik och flera partier i kommunen gick snabbt ut med att de inte kommer att stötta skolnedläggningar. Vissa andra har dröjt.
Efter ett medlemsmöte i söndags meddelar Socialdemokraterna att de väljer att inte gå vidare med förvaltningens utredning.
– Vi tänker att vi behöver jobba med de andra sidor av det här. Vi har mycket som är på gång i Haparanda som kan ha bäring på befolkningsutvecklingen, vi tänker att det är det vi vill fokusera på i första hand, säger Per Eriksson (S).
– Sedan kommer vi behöva tänka annorlunda kring utvecklingen med skolresultat, vi kommer behöva fortsätta jobba med det. Det här är inte på något sätt att vi lägger oss platt utan det handlar om att vi väljer en annan väg.
Per Eriksson (S) meddelar att Socialdemokraterna väljer att inte gå vidare med förvaltningens utredning Campus Haparanda.
Vänsterpartiet har under ett möte i januari också tagit ställning.
– Vi har tagit ett gemensamt beslut att vi inte ska stänga några skolor under den här mandatperioden, säger Monica Perdahl Täikkö (V).
Moderaterna har kommit fram till att de inte kan ta beslut på det underlag som presenterats i Campus Haparanda.
– Det tar inte hänsyn till landsbygdsutveckling och inte heller till kommunfullmäktiges prioriteringar i sin helhet, säger Sofia Söderholm (M).
Centerpartiet var ett av de partier som tidigt gick ut med att de inte kommer att stötta ett förslag som ”avvecklar landsbygden”.
– Vi är ett parti som värnar om landsbygdens utveckling och har också på riksstämman tagit landsbygden, skolan och klimatet som våra tre tunga profilfrågor, säger Perarne Kerttu (C) innan han fortsätter:
– Landsbygden finns i vårt DNA, att då börja med att stänga alla byaskolor och säga att det är landsbygdsutveckling får vi inte ihop.
Perarne Kerttu (C) och Centerpartiet gick tidigt ut och meddelade sin ståndpunkt gällande eventuell nedläggning av byaskolor.
Kristdemokraterna gick också ut tidigt med sin åsikt i frågan.
– Vi anser att man måste ta stor hänsyn till landsbygden. Det finns också orsaker till att många flyttar till byarna. Vi vill ha en levande landsbygd och vi tror på fortsatta byaskolor, säger Lars-Erik Wikberg (KD).
Sjukvårdspartiet menar att kommunen behöver värna om byarna och ifrågasätter hur en nedläggning av byaskolorna skulle höja skolresultaten i högstadiet.
– Vi måste komma med förslag på hur vi kan höja skolresultat, och tittar man på det är det faktiskt inte i byaskolorna eller låg- och mellanstadiet problemen finns utan det är på högstadiet. Då måste man rikta alla krafter och fokus på högstadiet, säger Catarina Lindmark (Sjvp).
Sverigedemokraterna har också haft sin åsikt i frågan klar en längre tid.
– Självklart ska byaskolorna vara kvar. Det är små byaskolor som fungerar väldigt bra, de har höga betyg, är trygga och har studiero, säger Stig Stenudd (SD) och kritiserar rapporten.
– Barn- och ungdomsförvaltningen har kommit med den där ensidiga rapporten som är så vinklad att den inte var värd pappret.
"Jag hoppas innerligt att vi får uppdrag på vad det är vi får titta på vidare", säger Monika Invall, förvaltningschef barn- och ungdomsförvaltningen.
Monika Invall är förvaltningschef vid barn- och ungdomsförvaltningen.
– Vi har inte tagit del av något beslut än utan avvaktar ännu det men vi vet ju var det landar, säger hon med anledning av partiernas inställning.
Angående att rapporten skulle vara ensidig och vinklad svara hon att uppdraget har varit att göra en likvärdighetsbedömning för hela kommunen.
– Om man nu anser att den är vinklad eller speglad, det får stå för dem. Jag står för professionen bakom och det som varit vårt uppdrag, att säkerställa en likvärdig skolgång och att höja måluppfyllelsen för samtliga elever i hela Haparanda kommun.