Gällivare kommun blöder ekonomiskt. Socialnämnden gick back 119 miljoner i fjol och barnplaceringar är en av de stora kostnaderna.
Två syskon omhändertogs omedelbart enligt LVU under 2021. NSD har tidigare berättat om syskonen, vars pappa tvingades genomgå ett dna-test. Barnen omhändertogs av den samordnare som senare polisanmäldes och sparkades på grund av grovt tjänstefel.
Socialchefen tog nyligen beslut om att avskedet skulle dras tillbaka och att samordnaren skulle få sluta sin tjänst med sex månadslöner i ersättning, något NSD rapporterade om.
Familjehemmet är ett par, som enligt källor till NSD tidigare i år har haft totalt nio placerade barn samtidigt hos sig. Flera av barnen har vårdnadsöverflyttats, visar dokument från förvaltningsrätten som vi tagit del av. Vid en vårdnadsöverflyttning tar familjehemmet över det juridiska ansvaret för barnet och socialtjänstens inblandning i ärendet upphör. Ersättningen från kommunen fortsätter att betalas ut till familjehemmet så länge barnet bor där.
Enligt säkra källor till NSD känner den tidigare samordnaren och familjehemsmamman varandra sedan många år tillbaka. Båda två har oberoende av varandra bekräftat det. Enligt uppgift till NSD har samordnaren på grund av detta utretts för korruption på uppdrag av kommunen, en utredning som avslutades tidigare, men återupptogs i samband med de visselblåsarärenden som kom in under 2023. Den är fortfarande inte avslutad.
Olle Lundin är professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet. Att en socialhandläggare medverkar till att placera omhändertagna barn hos personer hon känner personligen är ett solklart fall av jäv, enligt honom.
– Hon får inte vara med i handläggningen överhuvudtaget, inte heller försöka påverka ärendet. Om hon har valt att strunta i jävsförhållandet ska kommunen ta henne i örat, helt enkelt, säger han.
Han fortsätter:
– Jävsreglerna finns till för att vi ska kunna ha förtroende för vår offentliga förvaltning. Situationer som den här skapar inte förtroende.
NSD har varit i kontakt med familjehemsmamman, som varken vill kommentera ersättningsnivåerna eller sin relation till den tidigare samordnaren.
– Jag vill inte kommentera ett skit, säger hon och avslutar samtalet.
Vi har även sökt samordnaren, som inte har svarat. Gällivaresyskonens ärende är ett av dem som granskades i den konsultutredning som kommunen presenterade i vintras. Den avslöjade stora brister i handläggningen och det framkom också att familjehemmet varken var utrett eller godkänt enligt vad lagen kräver. Av dokument som NSD tagit del av framgår det att familjehemsutredningen gjordes först fyra månader efter placeringen av barnen.
I samband med utredningen sade familjehemsmamman att hon och hennes man ser det som en livsstil att vara familjehem. Hon har senare sagt att de inte har några andra arbeten för att kunna ägna sig åt uppdraget på heltid. Familjehemsmammans årsinkomst 2022 uppgick till 1 750 000 kronor. Mellan 2020 och 2022 ökade den med mer än 400 000 kronor.
Arvodet till det aktuella familjehemmet är långt högre än det rekommenderade.
Under placeringstiden har grundarvodet höjts och är i dag 25 246 kronor per barn. Omkostnadsersättningen har höjts till 6 400 kronor för det äldre syskonet och 5 500 kronor för det yngre.
Under de snart tre år som syskonen har varit familjehemsplacerade har kommunen betalat drygt 1,5 miljoner kronor i arvode till familjehemmet och 337 781 kronor i omkostnadsersättning.
När det gäller placeringen av syskonen har NSD tagit del av barnens journaler, pratat med närstående och andra personer som har funnits i barnens närhet. Inte någonstans framkommer det att barnen skulle ha svårigheter som kräver att familjehemsföräldrarna är hemma på heltid. Båda barnen går i skolan.
Föräldrarnas umgänge med barnen har varit kraftigt begränsat för mamman och obefintligt för pappan fram till nyligen, då han fick träffa sin son. Mamman har inte fått träffa eller samtala med det äldre syskonet på två år.
Vi har sökt socialchef Annette Viksten Åhl, som har avstått från att besvara våra frågor. Kommundirektör Jon Åström Gröndahl, som tillträdde i våras, väljer att inte kommentera NSD:s uppgifter om vänskapskopplingen mellan samordnaren och familjehemmet, eller att samordnaren utreds för misstänkt korruption.
Jon Åström Gröndahl, ny kommundirektör i Gällivare, vill inte uttala sig om det som hänt före hans tid.
– Jag har hört talas om delar av detta och jag är medveten om den situation som har varit inom socialförvaltningen. Det finns många aspekter på LVU-frågan, men jag kan inte uttala mig om något som har hänt före min tid, säger han.