Under veckans besök i Kiruna fick jag även möta mannen, myten och Twitterfenomenet – LKAB:s presschef Anders Lindberg.
Han har nästan 15 000 följare på mikrobloggen Twitter och har fått massor av beröm för sina pedagogiska inlägg om gruvbolagets framtidsplaner och gröna omställning.
Över en kopp kaffe på LKAB-kontoret i Kiruna beskriver han bolagets alla satsningar. 400 miljarder kr ska investeras i de två Malmfältskommunerna Gällivare och Kiruna under 20 år.
Genom ny vätgasbaserad teknik ska LKAB övergå från järnmalmspellets till produktion av koldioxidfri järnsvamp, en förädlad produkt med mycket hög järnhalt. Industrin utvecklas samtidigt som koldioxidutsläppen minskar.
Det är en omställning som redan nu skapar massor av jobb i både Gällivare och Kiruna. För närvarande finns 1 000 lediga jobb bara i Kiruna.
I princip alla delar av arbetsmarknaden skriker efter arbetskraft. Det behövs alltifrån busschaufförer, taxiförare och gruvarbetare till undersköterskor, lärare, tandläkare och folk i besöksnäringen.
Men den stora knäckfrågan är tillgången till bostäder.
"Ibland lägger jag ut en bild med norrsken på Twitter. Då är det genast någon i södra Sverige som skriver: Åh, där skulle man få vara. Då brukar jag lägga ut en länk med alla lediga LKAB-jobb och peka på möjligheterna i Malmfälten. Men då brukar någon Kiruna- eller Gällivarebo alltid undra: Jaha, men var ska de bo", säger Lindberg.
Om människor ska söka till Malmfälten räcker det alltså inte bara med jobb. Det krävs också bostäder.
"Vi räknar med att det behövs omkring 3 000 personer bara för alla bygg- och anläggningsarbeten under de kommande 20 åren. Det är en lång tid – och vi ser gärna att entreprenörerna etablerar sig här. Men då gäller det att de har någonstans att bo", understryker Lindberg.
Från kommunernas sida görs mycket för att minska bostadsbristen. Under 2023 tillkommer 537 nya bostäder enbart i Kiruna – och i ett rykande färskt pressmeddelande skriver Riksbyggen om de nya bostadsrättsföreningarna Sjöparken i Gällivare och Glasbjörken i Kiruna.
Men det krävs mer – och uppbackning även centralt håll.
"Det skulle behövas någon form av statlig stimulans för att få fart på byggande", säger Lindberg.
Kommunalrådet Mats Taaveniku (S), Kiruna, är inne på ett liknande spår när jag träffar honom i stadshuset.
"Staten måste gå in med riktade medel för att vi ska klara av omställningen. Ska kommunen kunna hänga med och bygga skolor, förskolor, infrastruktur, vägar och bostäder måste staten gå in med medel", säger Taaveniku.
I samband med EU-toppmötet i Kiruna 12-13 januari lovade regeringen att ta fram en utvecklingsstrategi för norra Sverige.
Utmärkt. Men det räcker inte att skriva ett strategidokument. Det brådskar med skarpa åtgärder. Icke minst för att klara bostadsfrågan.
Till exempel var det oklokt och ogenomtänkt av regeringen att slopa investeringsstödet för byggandet av hyresrätter och studentbostäder. Det slår mot bostadsbyggandet i hela landet – och i synnerhet mot tillväxtkommunerna i norr som har behov av att snabbt kunna bygga fler bostäder med rimliga hyror.
"Norra Sverige visar inte enbart vägen för Sverige vad gäller konkurrenskraft och klimatarbete, det är en förebild för hela EU att ta efter", skrev tre statsråd i Dagens Industri 11 januari.
Det är ord som förpliktigar. Ska Kiruna, Gällivare och andra kommuner i norr kunna fortsätta att vara "en förebild för hela EU" så krävs även att regering och statliga myndigheter drar sitt strå till stacken.