I anslutning till förra veckans EU-toppmöte i Kiruna passade regeringen på att utlova en strategi för utvecklingen i norra Sverige.
"Strategin kommer vara holistisk, långsiktig och främja den gröna nyindustrialiseringen", skrev tre ministrar i Dagens Industri.
Den planerade strategin ska rymma åtgärder inom bland annat energipolitiken, för att klara kompetensförsörjningen, infrastrukturen, bostadsbyggandet och samhällsservicen.
Det låter bra och är vällovliga ambitioner. Den här ledarsidan har länge efterlyst en bättre samordning av de statliga insatserna för norra Sverige.
Vi behöver komma bort från stuprörstänkandet som alltför ofta präglar de statliga verksamheterna. Alla departement och myndigheter behöver dra åt samma håll. Det får inte bli så att staten ger med ena handen och sedan tar tillbaka med den andra.
En del skedde under den tidigare regeringen. Bland annat tillsattes två nationella samordnare för att koordinera allt som behöver göras i Norrbotten och Västerbotten:
- Peter Larsson, som har fokus på främst de stora företagsetableringarna.
- Eva Nordström, vars uppdrag är att är stötta kommunerna och samhällsbyggandet.
Det räcker emellertid inte med strategier, statliga samordnare och goda föresatser.
Nu behövs framför allt skarpa åtgärder. Konkreta investeringar i vindkraftparker, elnät, bostäder, bredband, järnvägstrafik och annat som kan underlätta nyindustrialiseringen i norr.
Av central betydelse är dessutom att regering och riksdag medverkar till att stärka den offentliga servicen i regionen. Det måste finnas sjukhus, hälsocentraler, tandvårdskliniker, skolor och andra offentliga verksamheter som håller hög kvalitet och har kompetent personal.
En stark och väl fungerande offentlig sektor är viktig även för näringslivet och den industriella tillväxten. De som ska slå ned bopålarna i norr måste veta att det finns bra skolor för barnen och social trygghet.
Därför är det allvarligt att regeringens statsbidragshöjning till kommuner och regioner vid årsskiftet redan har käkats upp av inflationen. Det gör det svårt att höja standarden i vård, skolor och omsorg.
"Om man jämför med statsbidragsnivån från 2022 så urholkas den med ungefär tio miljarder. Så de sex miljarder som det nu blev motsvarar inte urholkningen. Det är ett tufft läge", säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR, i Aftonbladet 13 november.
Det är oroande för norra Sverige men även andra delar av landet.
Det håller inte att låta statsbidragen till kommuner och regioner urholkas år efter år. Det stärker inte utvecklingen vare sig i Norrbotten eller resten av Sverige.